Sannolikhet

Jag vet mycket om sannolikhet.
Jag har t.o.m. universitetspoäng i sannolikhet.
Och osannolikhet.

Jag ville bara säga det först.

Jag tänker en del på den dagen när det vänder:


Först slutar jag bli sämre.

Sen börjar nya nerver bana sig väg genom köttet.

Så fort de når fram till en muskel börjar det pirra och växa bland muskelcellerna.


Då startar jag ett litet träningsprogram:

tio låga lyft av tom tekopp,

fem böj med vardera tummen,

avsluta med några koncentrerade pincettgrepp.

Avslappning.


Upptrappning.

Tills min kropp är stark igen.


Blicken väger några gram,

och kan flytta tyngdpunkten.


Jag känner det varje morgon när jag kliver ur sängen:

lägger mig på sidan,

låter benen falla över sängkanten,

tar spjärn med hälarna under sängen,

häver överkroppen uppåt med så gott stöd det går av armarna.


Det går alltid till en punkt där jag inte kommer vidare

med mindre än att jag vrider på huvudet och tittar åt det håll jag vill.

Då väger det över,

och jag kan resa mig upp och gå.


Därför tillåter jag mig

att tänka på

den vackra dagen när det vänder.

#1 - - Irving:

..jag vill bara ta dig i min famn och krama dig och hålla dig skyddad från monstret som äter dig...

#2 - - Jenny:

Jag känner mig så maktlös....men du är en riktig kämpe.
Vet inte riktigt hur jag ska vara, säga, göra. Hur ska man bemöta allt? säga till barnen? Så många frågor och funderingar. Är det själviskt att känna sorg? När man kan leva i nuet och ta vara på dagen. En gammal klassiker " carpe diem" Är det så?
Nu följer jag din blogg varje dag, du e en underbar kvinna och en ännu mer underbar mamma. Skulle så gärna vilja vara mer som du....

#3 - - O:

Hej! Efter att ha tagit del av alla äventyr och motgångar senaste veckan är jag lite nyfiken på om du fått din permobil. Och hur det i så fall känns att fara fram med håret fladdrande under kepsen. Kanske lite svårt att få rätt känsla när vädret är som idag. Men i min hjärna får jag tanken att det kanske går att tänka sig att det är "en förtrollad vit häst" du far fram på. Jag kan se dig, som en prinsessa flyga fram. Vet ju egentligen inte hur du ser ut men jag beundrar ditt mod och din humor.
Kram till dig och din prins.

#4 - - H:

Eller kanske mer som en drottning. En god och skön och vis och humoristisk (på de senare punkterna slår du Silvia gissar jag, utan att känna henne). En förtrollad drottning, som genom att ta en ofrivillig plats i en grym statistik, räddar någon annan från att vara där. Men osannolikhet existerar - tänk bara på Harrisburg.

Bättre: Sångaren i Midnight Oil har blivit miljöminister i Australien (Goodnight Oil?). Och i morgon börjar julkalendern på TV.

#5 - - harpasione själv:

Nej,permobilen är beställd men inte levererad. Liksom den självtorkande toaletten och den personliga assistenten. Den som väntar på något gott...

#6 - - Ylva 2:

Du är drottningen, eller prinsessan av klokhet, humor och livskraft. Men drottningar, och prinsessor, måste också skita (en bekant till mig skrev en gång en dikt som började just så -"prinsessor måste också skita" så nu fick du ett diktcitat på köpet och en förklaring till ordvalet, jag kunde ju ha skrivit "göra stort" eller "bajsa" som ju låter snällare) och jag får bara så väldigt opassande bilder av det där med självtorkande toalett. Vad är det egentligen? Har den armar?

#7 - - O:

Självtorkande toalett är en fantastisk uppfinning som gör att man inte behöver ha assistenthjälp till de mest personliga toalettbestyren. Prinsessor och Drottningar kanske alltid har haft det. Jag vet inte, men kom plötsligt att tänka på en teater på TV "Drottningens toalett" tror jag den heter. Hoppas du sett den och får fram lite positiva bilder inombords.