Mysigt

Jag som alltid har kunnat rysa av välbehag bara av att befinna mig på en tågperrong.

För att det är

allas

gemensamma

väl fungerande

transportsystem.

En gång när jag åkte länsbuss en tidig solig höstkall lysgul morgon

och en ung tjej klev på

och det var nåt trassel med hennes busskort

och dansbandsmusiken singlade ut ur radion

och den snälla chauffören nickade åt henne att åka med ändå

började jag nästan gråta.


Nu får jag åka sjuktaxi.
Det finns ett system,

uppbyggt av alla som cyklar och orkar och kan.

För alla som inte kan.
Och vi åker tillsammans.
Blind med sin ledarhund, tant med sin rullator,

utvecklingsstörda, stappliga och fumliga.

Vi åker runt och släpper av varann,

och på varann.
Chaufförerna hjälper alla.

Med allt som behövs.

De är tjocka eller smala, med svart mustasch eller utan,

och de backar som gudar.

Som ingen annan bil får vi åka på Drottninggatan.

Vill du sitta fram eller bak?

Jag sätter mig fram.

Känner mig trygg,

omhändertagen,

och njuter.

#1 - - Jenny:

Visst e det underbart att det finns människor som valt rätt yrke. Som bara finns där och gör det dom ska men ändå lite mer, lite bättre. Det värmer gott i hjärtat.

När kommer permobilen? Är du sugen på en liten promenix

#2 - - Mari:

Förmågan att kunna hitta något att njuta av i de mest skilda sammanhang - den ska man vara rädd om.

#3 - - harpasione själv:

Franck, vad heter boken om jesus?

#4 - - Franck:

Boken heter "Vad hände på vägen till Damaskus? På spaning efter den verklige Jesus från Nasaret", Prisma 2006 och om du kan bärga dig, så kommer den, plockad ur hyllorna hos Antikvariat Skogen, med internposten till Per, hmm om jag skickar imorgon torsdag, kanske på fredag. Eller måndag.

Jag vet inte, men dom där Stora Sanningarna som man inte ens ser, för att Ingen ifrågasätter dom, dom går jag helt loss på när någon börjar gräva på ett förnuftigt vis.

Vad sägs om att arkeologiska evidens talar emot stora delar av Gamla Testamentets påstådda skeenden (Salomons gyllene Jerusalem, Massuttåget ur Egypten, Josuas inträngande med folket via Jeriko). Det finns arkeologer som ägnat de senaste 30 åren av att gräva nya ställen och 'regräva' gamla, ställa deras förutsbestämda antaganden (de har letat bevis för att Bibeln har rätt i mångt och mycket) och ställa nya hypoteser om hur det kan förhålla sig. Vad sägs om att Judéerna, som tar över på 600-talet f Kr när Israel är krossat, skriver om historien, dels för att de är Bara-En-Gud-partiet (medan de israelitiska judarna varit väldigt pragmatiska och behållt samtliga gudar, man hittar offerkullar med altarrester och små statyer
i olika lager), dels för att Judéerna som tidigare varit små och svaga och lantliga jämfört med Israeliterna, nu hämnas genom att skriva om historien och då blir plötsligt alla stora En-Guda-troende, judéer. En spark bakåt (religiöst-historiskt) och en spark framåt (religiöst-politiskt). Detta är mycket förenklat och vad jag minns av deras hypotes.

Notera att det inte förtar för min del de stora metaforer den bibliska historien ger, och nu talar jag inte om genus, för dåtiden är deprimerande i det ljuset, utan om metaforer om Folkets frihet från slaveri, om Återkomst, om Livets mening i ett socialt kontrakt (en av de första sociallagstiftningarna) - förutom tröttsamma och katastrofala krig. Men i ljuset av 1900-talets historia ter sig Gamla Testamentet som ett bybråk i Närkes Kil.

Nej, nu måste jag hämta barnen. Kramar från Franck, något av en man (tror jag)