Mastradition
Min mamma kommer från södra Dalarna och från henne har jag ärvt en påsktradition som jag vill sprida och bevara.
I år höll jag faktiskt på att glömma bort alltihop.
Tills min bror turligt nog kom hit och påminde mig.
Det är kort och gott så att den i familjen som ligger kvar längst i sängen veckan före påsk blir nånting.
Nånting som man kanske inte ens förstår vad det betyder men som man kan reta den stackars drabbade för hela dagen.
Det hela startar på Palmsöndagen, alltså söndagen före påsk och glåporden låter som följer:
Palmsöndagen-Palmoxen
måndag-Sultn
tisdag-Fetn
onsdag-Askfisen
torsdag-Skärkumpen
långfredagen-Långlatn
påskafton-Stäckuköttn
påskdagen-Påskloska
annandagen-Andestjoska
tisdag-Tredagsskettfjälingen.
Ja, jag vet att vissa kan låta lite svåra, men gör ett försök.
Det enda Word tyckte jag hade stavat rätt på var påskloska.
En Stäckukött är någon som är liten och tjock.
En del av de andra kan man ju förstå,
men vad är en Tredagsskettfjäling?
Det är väl sånt här som gör livet värt att leva?
Att inte riktigt förstå men ändå känna sig som en länk mellan generationer.
Hehee, nu kanske jag överdrev lite...
Glad Påsk!
På något sätt har det alltid kännts värst att bli Askfisen. Men jag klarade mig i år igen! Lycka till i morgon bitti. Det är ju inte helt kul att bli Skärkumpen heller.
Kram Elin