Systrarna kommer

Den ena Systern berättade sist hon var här om den gången hon som vikarie i äldrevården helt plötsligt stod ensam med kvällspasset på en hel avdelning där hon aldrig satt sin fot förut.

På en lapp stod det att lilla tant A skulle äta sin kvällsmat i matsalen. Då tog Syster en bräcklig gnyende tant A till matsalen hur högt hon än protesterade. Det visade sig senare att lappen var gammal och denna tant hade inte varit i skick att ta sig till matsalen på länge. Så kunde det gå till på det glada 80-talets arbetsmarknad.

Den andra Systern som just är på väg hit för att assistera i några dagar har istället uppvisat vissa brister i förståelsen av otydligt tal. Hon stod och bredde en macka åt en som allt mer förtvivlat upprepade "Me smör!". Systern började till slut undra hur mycket smör man egentligen kan få plats med på en enda macka. Tills hon insåg att det finns något som heter messmör.


Jag ska se till att ha min asssistans-pärm ordentligt uppdaterad och försvara mig så gott jag kan.

Hur det än går med assistansen så brukar vi skratta mycket.

Och så gillar de korv.

Precis som jag.

Så om ni inte hör av mig mer har jag väl satt en korvsnutt i vrångstrupen.

#1 - - Åsa Botshinda:

hej Tina!
Hoppas du och vem av systrarna det nu var som kom har det bra! Hälsa från mig. jag kom och tänka på något när jag läste om missförståndet med mesmör: när jag under ett sportlov för ganska många år sedan besökte min kusin Agneta utanför Sunne och sovit över så hade pigga jag varit uppe och fixat frukost och väckt min morgon trötta kusin som liksom min mamma alltid behövde sitta själv med kaffet innan man kunde prata med henne,innan dess var hon inte vaken. Jag hyvlade iallafall upp av den norska mesosten, flera skivor på mackan och smakade en direkt och sa : mmm, vad god den var, liksom lite sötare, verkligen god. Min trötta kusin tittade på mig och sa: Men det där är inte messost, det är en bit nougat från i julas. Ja gott var det iallafall...
Jag kom över en norsk ost när jag jobbade på ett hotell i London. En norsk gäst hade haft med den och lämnat den till köket när de åkte. Den la jag beslag på och gömde i ett särskilt hörn i hotellets kylskåp så att jag kunde äta upp hela själv, lite varje kväll. Det var ungefär den kosten jag levde på då, te och olika mackor, musli och engelsk mjölk värmd i en steamer + ungefär 4 stenhårda gröna äpplen varje dag. Sedan fick jag magkatarr och problem med gallan...och vitaminbrist och blodbrist...och förstörd emalj på många tänder. det är bra att äta iallafall 1 mål mat per dag. Det gör jag nu bara för att jag har familj. Under studentåren i Uppsala var det lika skruttigt, färre äpplen men väldigt mycket glass. Jag och Pelle var riktiga glassomaner då. Nu äter jag något till 1 av de tre heliga dryckerna te, kaffe och vin. Beroende på när på dygnet och vilken veckodag också...I dag är det soligt och varmt och jag vill gärna köpa hem en flaska vitt. Det var säkert 1 månad sedan.
Mannen och hela hans familj är fotbollstokiga så ni skulle nog trivas bra ihop. Både oscar och Bob spelar i bra lag. Oscar hoppade in och spelade med IFK Norrköing ibland när han gick fotbollsgymnasiet. Amelia som är 11 spelar också. Lilla Valle vill spela som storebrorsorna. Han får börja nästa år. Mina två flickor är inte alls intresserade. Konstigt att man omedvetet för över ett intresse? Diana gillar nog att SE fotboll. Om jag tittar på fotboll kommer jag på mig själv att jag sitter och tänker på något annat och blir lätt uttråkad. Förr kunde jag inte se på TV utan att sticka. Under 80 talet särskilt stickade jag tröjor på löpande band, den ena färgladare än den andra och med fina knappar på. Lila mohair med glittertråd, grå med färglada stora prickar, smaragdgrön med breda axlar... 80 tal...Nu stickar jag aldrig.
Nu är klockan stängningdags av galleriet och jag ska skynda till systemet som sagt var!
KRAM TILL DIG I SOMMARVÄRMEN!
Åsa

#2 - - MB:

Hoppas du får njuta av den härliga solen och värmen i precis lagom mängd. Själv kör jag omkring i en bil utan AC... Typ varmt. *svett*