Kul tycker jag
Man ska skratta
så dreglet stänker
och överläppen fastnar på tänderna
även om skrattet låter som en hes inandning.
Om man finner anledning.
Minsta lilla anledning.
Jag skrattade när assistent råkade köra fast permobilen,
och mig,
i djup issörja.
Ibland kan jag inte låta bli att skratta när jag blir upplyft i den nya taklyften.
Bara för det känns så ballt att bara hänga där.
Idag har jag skrattat flera gånger åt
massakern på himmelska fridens torg
kan man säga.
I förrgår skrattade jag åt att det var så svårt att dricka te med tesked.
Varje dag bör överläppen fastna på framtänderna.
Jag växte upp med en granne som skrattade så det hördes över flera kvarter.
Hennes skratt bubblade inte.
Det sprutade som en geysir ur strupen.
Det var härligt
att ha omkring sig.
Att höra sina barn skratta.
Eller fnissa.
I november.
Den dag du har lite svårt att få läpparna att krulla sig letar du på den lilla radioteatern Turkudden, om två nazistiska småbarnsmammor.
Jag är ny här, har läst allt du skrivit och både skrattat och gråtit. Du uttrycker dig FANTASTISKT!
må så gott kram på dig :):):)