Vem har du?


Mitt bästa är när jag träffade Lasse Berghagen vid Pressbyråns pockethylla och vi utbytte lite boktips. Han rekommenderade "Kådisbellan, vilken jag naturligtvis köpte.


Det får hög poäng för att:

  1. En riktig megakändis. Ingen landstingspolitiker från Skåne eller Idol-tvåa 2004.
  2. Närkontakt och kommunikation.
  3. Vardaglig situation som inte hade med kändisskapet att göra.
  4. Det var jag, inte min mosters granne.

Har sett Frank Andersson på Solvallas parkering.


Inte lika hög poäng,

men det var i alla fall jag.


Pratstund med Täppas Fogelberg.


Drar ner betyget att han var på mitt jobb i sitt jobb så att säga.

Inte är han väl någon megakändis heller?


Kvällen på kinarestaurang med Kjell Höglund är ju störst,

bara det att det egentligen var min systers date.

Men man skickar inte ut ung flicka ensam med medelålders skum trubadur...


Allt detta inspirerat av att bekant berättade att hennes bror just varit på Elton Johns födelsedagsparty.


Nå?

Något att komma med?

#1 - - Anonym:

Tja, en gång trodde Tomas Di Leva att JAG var Lisa Nilsson- det var då himlen låg runt hörnet...

Jag trodde på samma tillställning att Mauro Scocco verkade till utssendet bekant för att han jobbade på samma hemtjänst i Stockholm som mig..han var väldigt snäll då han sa att jag måste känna igen honom från något annat ställe...

Min man gungade vår älsta dotter i samma park som Mats Ronander gungade sin unge..." han sysslar lite med musik" sa T efter deras gungande...

Jag pussade en gång Henke Gustavsson ( han som kör speedway...) bakom kiosken på Sannaheds speedwaybana...jag var väl 13??

MEN det bästa är att jag träffade Harrison Ford i Dharamsala ,norra Indien,både han och jag hade beviljats ett kort möte med Dalai Lama- och jag var före honom!!! Jag låtsades inte känna igen honom, höll den coola stilen som 20åring!!



Men Lasse Berghagen...det slår jag inte:):)

( och jag har INTE läst Kådisbellan !!!)

#2 - - Ulrika:

Det var ju jag som skrev inlägget ovan då....

#3 - - ewa:

Ha, ha! slår inte JockMocks Jocke Lars Berghagen?

Fick en mega kram av honom som tuff 17-åring, när jag sommarjobbade på Visingsös ålderdomshem på den tiden det begav sig! Det var ingen "hit" då, men nu så är det en kul historia...

Kådisbellan var en kul bok!

Maken påpekar att han har träffat Gunnar Wiklunds kusin på ett systembolag i Stockholm. Kusinen var stolt över sitt släktskap, tydligen!

#4 - - Mattias S:

Ulrika: Hallå där! Dalai Lama som en bisats till Harrison Ford??? OK, fordmötet var ordnat av ödet och audiensen med laman förmodligen av dig själv, men ändå... Dalai Lamma är mer Lassie än Ford i min värld. (Coolt att låta forden vänta, dock. Det måste han på någon plats i sin själ ha uppskattat; att bli behandlad som en vanlig.)



Jag har fått brev av David Attenbourgh. Med formuleringen "thank you very much indeed for your most generous" och allt. Mycket poäng enligt kriterierna 1 och 2 i H:s lassiehandbok. Sämre beställt med 3 och 4-poängen: brevet var ett svar på ett beundrarbrev och det fanns cirka 25 undertecknande av detsamma, nämligen en hel bio-geovetarklass på Sthlms universitet. Vad vi skrattade åt eller möjligen med den stronge lorden på zoomorfologilektionerna!



Vidare känner jag en - och detta lär vara sant - vars granne har en släkting som har sålt ett par golfbyxor till kungens kusin.

#5 - - Mattias S:

Jag bör nog ändå reservera mig mot sanningsanspråket i mitt senaste inlägg. Det kan ha rört sig om ett par golfstrumpor.

#6 - - harpasione själv:

Harrison Ford en riktig fullpoängare och inte alls att jämföra med en planerad audiens.

men puss på Sannahed och kram av Jokkmokks-Jocke är iallafall rejäl närkontakt!

#7 - - Mattias S:

Usch vad jag ligger i lä. Vad ska jag ta mig till? Ingrid Bergmans far växte åtminstone upp på ett torp som senare kom att höra till min morfar...? Nej, det biter inte... Jävlar, jävlar, hur ska jag kunna vara värst?? dystert grubbel, dagen förstörd

#8 - - Franck:

Detta var min skäl en illuster församling! Kan bara berätta att jag sjungit med Anders Linder och några till (han själv på saxofon, vad annars) i en manifestation mot kärnkraft i Tjockhult. Något jag är glad för är att Åke Sandin var min Sk/Hi-lärare på högstadiet, vi har återupptagit kontakten. Det är det närmaste jag kommer MK Gandhi, som jag gärna hade träffat. (Men Dalai Lama är nästan i paritet (även om aktivismen kanske skiljer dem); men olika tider, olika banor.) Snackade med Lasse Tennander på Mosebacke i min ungdom, under en paus då han spelade... Haha.



Tja, inga megakändisar, men möten som räckte för mig (inte Anders Linder som inte var så interpersonellt inriktad, den dagen). Uppfyller kanske kriterier 2-4, med lite skohorn och olja då.



Du är oslagbar! (Lasse Berghagen bodde i Trollbäcken, så vi pratade med såna som bodde i närheten...) (Gunnar Wiklund fick vi barn på gården ett färdigsignerat vykort (med foto på himself såklart) när han hälsade på Marianne Kock, som bodde i porten mittemot oss i Tyresö. Han hade en jättelik amerikanare, som vi sa. Båda var ju redan passerade hjältar då, men figurerade fortfarande med svensktoppshitar. För oss var det jättestort, den veckan.)

#9 - - Anonym:

Yes, den här tävlingen gillar jag! I sommar har jag varit på en en lönnkrog i en trädgård på Gotland. Där satt jag o drack öl o pratade med Yvonne Lombard(stavas de så?) och Lennart Hellsing. Dessutom har jag dansat vals med Kjell Höglund, det du!! Det var visserligen på en konsert så det blir väl minuspoäng, men han klev i alla fall ner från scenen och började valsa runt med mig bland publiken. Gunilla och Margareta var där vill jag minnas o kan intyga. Sen har jag också stått i samma kö på ICA som Bo Kasper i Bo Kaspers orkester. Han trodde att kände mig o hejade så där lite osäkert. Som topping vill jag också tillägga att Bert Karlsson stöter jag på titt som tätt här i Skara!

Karin

#10 - - Mattias S:

Grönare och grönare blir jag i mitt hjärta. Av avund. Om man ändå vore religiös, då kunde jag säga att jag har Jesus i mitt hjärta. Inte ens det har jag.

#11 - - Anonym:

En sak till! Borde vara poäng för kommunikation i det här fallet. Jag har ju pratat med Per Oskarsson i telefon i tron om att det inte alls var han utan en gammal kompis som drev med mig. Efter ca 5 minuters lallande från min sida insåg jag att det verkligen var Per och började bokstavligen stamma fram mitt ärende till hans dotter. Han var alltså på besök hos henne vilket inte är så långsökt men det kopplade ändå inte i min hjärna.

Karin

#12 - - IC:

Stått bredvid Stellan Skarsgård vid en pissränna på Arlanda. Kändes dock inte riktigt läge för en avspänd konversation.

#13 - - Annika W:

Men va f-n jag har inte träffat en käft som är det minsta känd men jag läser en blogg av en av sveriges bästa bloggare räknas det????

#14 - - Mattias S:

Per Oscarsson också, nej men va fan... nu lika grön som Hellsings gurkbröder

#15 - - harpasione själv:

stellan vid pissrännan gillar jag. Extra plus för vardaglighet, och du har ju sett hans snopp!

Gotland på sommaren är nästan fusk, men Hellsing är ju hot. Rimmade allt han sa?

Mattias, är du säker på att du inte gått i samma klass som Lena Ph? Eller något med Ingvar Kamprad? Ge inte upp!

#16 - - Jenny:

Nja....jag har inte så mycket att komma med, men en gång för många år precis när Roxette började märkas och Marie Fredriksson hade nån röd page frisyr, ja då satt hon bakom mig på flyget från sthlm till skåne. Jag vågade be om autograf trots nervositet. Jag tror jag har kvar den till och med.....hm....kanske värd nåt i dag...

#17 - - Anna:

Vad sägs om en efterfest med Wilmer X en ruskig höstkväll på ett litet halvsolkigt hak i Västervik någon gång i mitten av 80-talet?

#18 - - Mattias S:

Franck: Jag uppskattar din hjälp. En gammal klasskompis är nåtslags chefsekonom och brukar synas i media... Vicken skruttlassie! Och jag känner faktiskt en som känner Ingvar Kamprad, men närmare möbelsnoddas än så kommer jag inte i lassiehänseende.

Min farfar körde hem Elin Wägners stora amerikanska kylskåp från Lidnäs station för sådär en 70 år sen... Och min exsvärfar var kollega med och i någon mån (vilken är svårt att säga; klanernas mytbildning i det här landet är inte att leka med) bundis med Victor Jara. Som svärfar är han dock så ex att lassievärdet närmar sig noll. Min dotter får skryta med sin morfars kontakter när hon kommer upp i den åldern, istället. Ah, min morfar var klasskompis med och brevväxlade med Ville Moberg.

Halva colliehundar hela vägen, ingen som brädar H Ford, liksom.

fortsatt bitter

#19 - - Mattias S:

Som H själv säger: jag, inte mosters granne.

Jag, jag, jag!



bekymrad

#20 - - Maria:

Min pappa hade Frank Andersson i religion på högstadiet, i en intervju sa han att hans bästa ämnen var religon och rast. Sen försökte faktiskt Mikael Wihe konversera mig när vi båda befann oss i Nicaragua...

#21 - - Anna:

Ja, just det. Jag har ju även träffat Madicken-den livs levande förlagan. Hennes son hade kunnat bli min svärfar om jag hade gjort ett annat val. Hon hade bus i blicken ännu som åttioåring.

#22 - - Anna:

Ja, just det. Jag har ju även träffat Madicken-den livs levande förlagan. Hennes son hade kunnat bli min svärfar om jag hade gjort ett annat val. Hon hade bus i blicken ännu som åttioåring.

#23 - - Anonym:

jo alltså Gotland men det var en privat lönnkrog om man säger så mer som trädgårdsbar. Nej inget rim, Hellsing hörde lite dåligt, han är ju för sjutton 90 år men han slickade på en klubba o hängde i en gardin!!!

Karin

#24 - - Mattias S:

Hänga på lönnkrog med Hellsing och han i gardinen. Ford och pissrännan var bra, men du får priset, Karin! Madicken inte illa, för all del.

#25 - - Mattias S:

Mig bevärdigade Wiehe inte en blick. Vilket kändes underligt, eftersom hela den stora gården var folktom sånär som på hans sällskap och vårt, som grillade vid bordet bredvid. Nog hälsar man väl under såna omständigheter? Är han en sur man eller hade han en dålig dag? Eller var han bara innerligt trött på att ge andra lassiehundar som de kunde springa runt med och känna sig märkvärdiga?

#26 - - Mattias S:

Såg nu att den tidigare hjälpande handen var Harpasiones egen. Tack, söta rara. Franck får behålla det tidigare tacket, han (?) är schysst ändå.

#27 - - Anonym:

Tack Mattias S! Du ska inte deppa för det där med Wiehe. Min sommarerfarenhet säger mig att även kändisar kan ha funktionshinder. Wiehe kanske inte ser så bra...

Karin

#28 - - Mattias S:

Lassie längtade hem till Gotland tror jag, det var därför han lät Lennart och Lombardskan uppenbara sig sådär framför dig.

Härlig låt förresten, Lassie. "Vov!" och "love" måste vara ett av de djärvare rimmen i svensk musikhistoria, eller vad säger ni? (Obs! Noll ironi, jag älskar låten.)

#29 - - Isabella:

När jag var liten blev jag presenterad för Lasse Berghagen av Lill Lindfors (vän till familjen). Min lilla hand försvann i hans stora labb. Men jag har aldrig pratat med honom, allra minst fått något boktips av honom.

#30 - - Isabella:

Fast jag kanske hellre borde berätta att jag seglat med Magnus & Brasse. Ätit frukost hemma i mitt kök med Olle Adolphson. Men det kanske inte räknas som "nära kändis"-upplevelse om man är/var närmare bekant.



Nu kom jag på en! Jag råkade dänga en väska i Robert Aschberg när han stod framför mig i incheckningen på Arlanda! Jag bad om ursäkt och han sa "För all del." Det kändes mer som en "nära kändis"-upplevelse än det andra.

#31 - - Mattias S:

Du kommer med intressanta frågeställningar, Isabella. Ju närmare man kommer kändisen, desto lurvigare Lassie. Till en viss gräns. Då upphör den helt enkelt att vara en Lassie. Kungen är ingen Lassie för Silvia, liksom.

Likaså räknas inte yrkeslassies, väl? Att träffa nån man bokat tid med utgår, ut med Dalai Lama ovan. Och att kändisar driver runt på nyhetsredaktionen där man jobbar, det räknas väl inte? Men om man har som jobb att tömma papperskorgar på Dramaten och står framför Ingmar Bergman när man rätar på ryggen? Ja då är man i och för sig synsk, men ni hajar principen?

Finns det några regler för detta? Bör det finnas? Så många frågor som söker svar.

PS. Berätta om M&B och Olle A... Var de roliga, M&B? Sjöng de svordsomsvisan medan de hissade ankar?

#32 - - Isan:

Jag har varit på Café Opera med Björn Afzelius (han frågade om jag ville gå med honom dit). Men det som slår högst av mina egna Lassie-historier (och det mest svårslagna!) är nog ändå att min mormor badat bastu med JokkmokksJocke!



Isan

#33 - - Elin:

Har blivit knuffad av Jan Guillou i en rulltrappa. Coolt?

Har son i samma fotbollslag som Tomas Brolins son, så vi brukar hänga vid samma långsida vid träningar och matcher. Känns lite som en föredettakändis, men kanske ändå...



#34 - - Mattias S:

Brolin hör till den kategori fotbollsspelare som aldrig kan bli föredetta. Sommaren 1994 står inristad i evigheten, nämligen. Njut av din Lassie, Elin!

#35 - - Maria:

Bli knuffad av Guilou är nog ialla fall bättre an att slänga igen en dörr rätt i ansiktet på Sara Lidman...

#36 - - ulrika - igen:

kom ju på att jag träffade och pratade med Anna Lindh på tåget mellan Uppsala och Stockholm, hon hade sin älste som med sig som då var två? år.

( detta måste vara 25-26 år sedan) Jag passade honom då hon gick på toa!!

Vardagligt sådär....

#37 - - ulrika IGEN:

nej, inte 25-26, 18 kanske, för jag var runt 20 , har verkligen noll koll på hur gammal jag är!!!!

#38 - - Gise:

Jag såg ett bekant ansikte på Arlanda

och hälsade glatt.

Det var prins Bertil.

Han hälsade inte på mig.



Gise

#39 - - Isabella:

Mattias S, nej Magnus o Brasse sjöng inte svordomsvisan på segelbåten, men de applåderade glatt när Lills dotter och jag som barn sjöng den (bl.a.) i vår traditionella sommarshow. Olle A var en gudabenådad berättare. Och whiskydrickare.



Förlåt, Harpasione, att vi spammat dig lite här.

#40 - - Mattias S:

Spammat? Tvärtom, långa trådar ger status i bloggvärlden. Harpasione borde ge oss betalt.

#41 - - ewa:

JokkmokksJocke o bastubad! Är det någon som minns honom? Det var något med två rum och kök...

Att springa rätt i famnen på Prins Bertil är snyggt! Men han hälsade inte, illa.

Jag sprang rakt i famnen på Sven Wollter i Nordstan för en del år sedan. O säger glatt Nämen Hej! För jag trodde han är nån jag kände, o han hejade tillbaka. När jag kom på vem han var kändes det lite pinsamt..

#42 - - Franck:

Den där Prins Bertil-händelsen var ju väldigt rolig, faktiskt, Gise! Det måste vara jobbigt att fler av oss antagligen tycker vi ser bekanta ansikten sådär på stan, för dom som har bekanta ansikten alltså. En lördagsmorgon vid 9 kanske på det förvirrade 80-talet var jag på väg till ett ställe och passerade Dramaten och mittemot fanns då ett fik (Nybrogatan), där Allan Edwall var den ende gästen på utestolarna. Han såg så glad ut och hälsade så glatt på mig och jag tillbaka. Fin människa, gissar jag, klart relationsinriktad! (Och vilka roller han gjort!) Kul, Mattias, att du puffar för långa trådar. Såklart minns jag JokkmokksJocke. Jag tror han var på en Barnens Dag i Bollmora, Tyresö, kring 1969....

#43 - - Mattias S:

Franck: Jag puffar inte för långa trådar. Jag puffar för att vi borde få betalt! :-)

#44 - - Mattias S:

Allan Edwall ja... Inte många kändisar som man lika självklart känner är ens kompis, fast man aldrig träffat dem. Nu är det visserligen svårt att tro att Anton Svensson i Katthult skulle ha något som helst samröre med Allan Edwall, eftersom han är just Anton Svensson i Katthult och ingen annan... Men hursomhelst var han min pappa några år i början av 70-talet. När jag var Emil i Lönneberga med mysse i allt. Jag kunde ha tagit gift på att det var så, om barn nu tagit gift. Det gör de ju knappast.

#45 - - Ida:

Vad sägs om att Peter Flack har köpt kvinnliga underkläder av mig? Stötte på Joey Tempest på en gata i Sthlm och min vän springer fram och säger "-Joakim!! Joakim Larsson!! Jag ser ju att det är du!!!" Joakim är hans riktiga namn, lite milt pinsamt för mig som var med..... Fick höra från mormor i somras att Bosse Larsson hade varit på efterfest hos mamma så han höll i mig när jag var en liten bebbe! Det ni! :)

#46 - - Ylva:

OK. Slå denna lista:

1. Jag har blivit utskälld av en urdryg Marie Bergman på Paus hamburgerresturang i Arboga.

2. Jag har blivit berömd av Staffan Percy för mina utsökta hamburgare på samma ställe, samma vecka. Han gav mig dessutom en signerad LP som jag gav till min mor.

3. Jag har fått Bob Dylans salivstänk i ansiktet under en konsert i Sydney.

4. Jag har blivit uppraggad av, och nobbat (till skillnad från Isan då) Björn Afzelius.

5. Jag har blivit utskälld av Jaques Werup för att jag inte lyssnade klart på hans dryga poesiuppläsning. Vad han inte visste var att jag hade en deadline. Skulle skriva om honom för Arboga Tidning, så jag fick en snabb hämnd.

6. Har fått ett gulligt brev från Sune Mangs där han berömde mig för trevlig artikel i Arboga Tidning.

7. Har nästan haft Marlena Ernman boende hos mig i sommar.

8. Har deltagit på Anders (Sören och Anders-Anders) bröllop.

9. Är gift med en som träffat Desmond Tutu.

10. Har delat taxi med Åse Kleveland mellan Hamburg och Lûbeck under det vi pratade om hennes sjuka mamma i Oslo mest hela tiden.

Jag begränsar mig till 10 punkter för att inte verka stöddig. Själv håller jag punkt 3 högst.

#47 - - Mattias S:

Ida och Ylva: Jag tycker inte att lassiesar med stark anknytning till jobbet räknas riktigt. Sune Mangs går bort litegrann, tycker jag. Hamburgermeriter också. Och troslassien är bara riktigt mycket värd om trosorna såldes via lapp på Konsum eller Blocket, men stod du i trosaffär hör det liksom till att det ramlar in en kändis då och då. Ja, åtminstone en halvkändis. Det hör inte till att Michael Jackson ramlar in, gjorde han det så är det en finfin lassie.

Konsertlassiesar är inte heller mycket värda i normalfallet, men att bli spottad på är förstås en annan sak.

Har jag rätt? Någon? Chefsharpan själv?

#48 - - Mari:

Å, vad jag tycker att det här är kul. Jag skulle så gärna vilja ha något smaskigt att bidra med, men jag kan inte komma på någonting...

#49 - - Zorro:

Här gäller det att gräva i minnet...

1. min son älskar män med långt hår och skägg så han gick fram och drog Sven Wollter i byxbenet på systemet i Henån. Dock inte mycket till gensvar från ovan...

2. Han som spelar Olle i Pistvakt (och polisen i Lasse-Majas detektivbyrå) har åkt med min buss när jag var bussförare i Stockholm.

#50 - - Franck:

Ja, verkligen roligt. Här är en svajjig historia (inga salivstänk) och minnet är suddigt. På tal om Tutu, vilket imponerade, så var Mugabe (jag tror det var Mugabe faktiskt, men en liten tveksamhet smyger sig in så här efteråt) på Jeriko, ett kristet café på Rådmansgatan 14 (i Sthlm), en kväll nån gång 75-79. Minns inte när. Jag var där och skulle träna kyrkospel (teater i kyrkan) som en schweizare (reformert faktiskt). In kliver denne med prästen då (var det Collmar?) och ett gäng andra kyrkomänniskor. 1980 blev Mugabe premiärminister och innan dess förde han gerillakrig. Hur går det ihop. Det måste ha varit en hög kyrkodignitär kanske? (Fast jag minns namnet faktiskt.) Den här är så luddig, så inga skohorn hjälper. Här krävs ett veritabelt 'leap of faith'. Men jag ska göra en liten efterforskning..



Chile-tråden!: Vem är Silo (nån fredsmänniska av nåt slag)?

#51 - - Mattias S:

Franck: Ingen aning.

#52 - - Ylva L:

Är det inte lite läskigt att detta ämne fått så många kommentarer? Eller är det bara så mycket lättare att uppsluppet kommmentera kändisar än t ex livets mening? Tror på det sista och kommer med ännu en kommentar:



TROR att jag haft Anders Lundin som vikarie i matte på högstadiet. När jag återsåg honom i media första gången så kände jag igen honom, men helt säkert är det väl inte att det verkligen var han. I alla fall var det en helt fantastisk vikarie som bekräfade min tro att vuxna inte behöver vara prestigefyllda och allvarliga.



Och jag VET att jag badat bubbelpool med Anders Linder. Fast jag tycker detta med kändisskap är så svårt att jag genast erbjöd min plats och steg ur bubbelpoolen när han och hans kollegor tagit plats. Som tur var träffades vi senare på hotellets pub och där satt jag så småningom vid deras bord och snackade ett par timmar. Vi bodde alla på hotellet å jobbets vägnar, men satt väl ändå på puben privat - så jag tycker det gills. Han - och musikerna från Uppsala - var som väntat himla trevliga och Anders lagom galen.



Detta med kändisskap kan man hantera på olika sätt. Jag är imponerad av hur Rolf Lassgård gång på gång säger i media att "hemma i Gävle går jag på gatorna som en vanlig man, ingen bryr sig". Det blir ett mantra som folk följer. Trots att han onekligen syns, svårt att smälta in med den längden.

#53 - - Mattias S:

Ylva: Och VEM har sagt att inte kändisar är livets mening?



;-)

#54 - - Ylva L:

Kändisar som fenomen - nej. Duktiga människor att beundra - ja. Känd för kändisskapets skull - märkligt. Fenomenet att så många unga vill bli artister eller programledare - beror det på att de får mindre uppmärksamhet än tidigare generationer fått, eller att media fungerar annorlunda?



Livets mening? Plocka lingon, åka virvelvinden eller hälsa på Harpasione som avslöjar vem Mattias S är kommer skyhögt över "träffa på kändis". Hej S!

#55 - - Kusin ;):

Ha, ha....jösses vad med inlägg. Vad har du nu startat?!...! ;)

Kan ju inte låta bli....;D

Jag har dansat med Magnus Uggla! Jag var kanske 17 år och han var så stöddig. Sedan har jag varit på svartklubb med Frank Andersson och där var även Helena Hardenborg det var en mycket märklig kväll där märkliga saker hände.... Jobbade i tobaksaffär som ung och där handlade Louis Herrey av mig, liksom Peter Harrysson, Tomas Bolme och även fler kändisar. Min yngste son har faktiskt kramat Pierre Lindstedt och min dotter ridit på hans hästar. Men det som är min egen största Lassie var nog när konstnären Ted Stanley ville måla av mig... Men jag var ung och blyg och tyckte den granskande konstnärens blickar var sååå farliga att jag bara kunde skaka huvudet till ett nej. Men jag har lappen kvar som han stack i handen på mig med frågan!

Slutligen så måste ni väl här hålla med mig om att vi som känner Tina gör väl en riktig Lassie...eller...?!

Kram på er!

#56 - - harpasione själv:

väntar fortfarande på några inlägg...

håller på att det vardagliga mötet är mest värdefullt. Mötet som tar ner kändisen på jorden. typ skarsgård vid pissrännan.

Eller han som tackade nej till en eftermiddag på tu man hand med Bob Dylan för att han hade tvättstugan. Obs sant!

#57 - - Tomas:

Har haft Billan Vestin (numera Östlund) till bordsdam på Hudiksvalls travbana.

Och var på fest med Stefan Rydén igår kväll.

#58 - - Lena:

Mitt bästa möte var när jag träffade P-O på förskolan...

Ett annat kul möte var när jag träffade Eddie Murphy på en nattclub i London. Vi tog i hand och bytte några fraser... innan jag sprang i väg och berättade för min syster vem jag träffat. Eddie var inte jättetrevlig dock... Trevligare var Rod Stewart som min syster och jag träffade på en annan club i London. Han var en lättsam man som vi fick nöjet att prata med en stund... Vi fick även skjuts hem i hans turnébuss, men det är en annan historia...

#59 - - HME:

1. Min bror har flugit över Atlanten sittandes bredvid Europes manager.



2. Jag har träffat en tvåmeters skäggig man som en gång när han var liten blev klappad på huvudet av Tore Skogman som sa: - Du var en söt liten flicka!



och så sist och bäst!

3. Mamma gick i samma klass som Ulla Skifs, Björn Skifs kusin.



/H