Bara lite mindre kött

Jag är inte sjuk.


Ingen smitta, inga bakterier.


Inga nysningar och nästäppa, kräkningar eller feber.

Ingen värk och ingen behandling.


Jag är bara utsatt för krympning.


I mitt liv var det så att när jag var drygt 40 år började jag krympa.


Det är muskelmassan som krympt så därför är det en del kroppsdelar jag inte alls kan röra och en del jag bara kan röra lite.


Eftersom musklerna i munnen krympt kan jag inte prata.


Den som vet mest om den här krympningsprocessen råkar vara läkare och jobba på sjukhuset så jag åker dit ibland och pratar med henne. Hon är bra på att förutse hur det kan bli om man krymper ännu lite mer. Det var hon som tipsade om att det kunde vara bra med ett hål direkt in i magen ifall halsmusklerna skulle krympa så mycket att jag inte kan svälja.


Hon ger mig också några piller som man tror eventuellt kan göra att man krymper lite långsammare.


Det är inte bara jag som krymper.

Åtminstone sådär 200 människor varje år, bara i Sverige, börjar krympa.


Men det är väl inget fel på att vara sjuk?


Kanske inte det,

men man måste tänka på att det beror på hur man ser det,

och jag känner mig faktiskt inte sjuk.


Så är det.

#1 - - Gise:

Det är inget fel att vara sjuk

det är inte heller fel att inte känna sig sjuk. Allt beror, som du säger, på hur man upplever det.

Men att se en älskad människa krympa,

en kär vän ha ont

eller bara att se sin lilla unge kräkas - det känns inte bra. Det kan nästan kännas lite fel.

#2 - - Jenny:

Jag läste en artikel av en norsk forskare som forskat om varför en del blir sjuk och en del inte. Han kom fram till att en del människor helt enkelt har "oflyt". Jag brukar fundera mkt på det och har fastnat för det sättet att se på saker. Man kan inte klandra någon, allra minst sig själv, och man kan inte hänga upp sig på massa detaljer om det kan bero på det ena eller det andra eller det femte. Man har helt enkelt haft "oflyt".

Jag önskar dig att slippa krympa mer men jag vet att jag står maktlös inför det. Det är väl skönt att höra att den du är, din person och din personlighet, ditt jag, ja allt det där, att det inte krymper i alla fall.

#3 - - O:

Jag föestår på sätt och vis dina tankar om att vara sjuk eller inte känna sig sjuk. Du har haft "oflyt" och drabbats av att musklerna krymper. Skulle ju önska att den processen avstannade. Men ännu mer hoppas jag att du inte skall råka ut för magsjuka, influensa eller något annat som är smittsamt och som vi då och då blir utsatta för. Måtte du och din familj få slippa sådana eländen. Håller tummarna! Kram!