Idag hördes Harpasiones röst i radion!
P1 Kropp och själ.
Går förstås att lyssna på datorn –sr.se.
Hjärtligt välkomna alla tusentals nya läsare!
Och äntligen Sigge, en egen Lassie-
nu kan du alltid säga:
-Jag har faktiskt varit på svampkurs med Harpasione.
Hej!
Jag hittade till din blogg genom mitt älskade P1, jag har plöjt igenom hela bloggen inatt. Härlig och inspirerande läsning
Jag skyndade mig för att lyssna. Du är så underbar!
Insåg att det är 1 år sen jag var hemma hos dig och fixade dom där gröna naglarna. Tiden går....
På med varma ponchon, ät god sås och lyssna på bra musik. Höstkylan kommer närmare, men jag har bara värme i mitt hjärta när jag tänker på dig.
många kramar Jenny
ps. puss på pannan <3
Har du inte missuppfattat något - det är IDOL som drar tusentals bloggkommentarer - inte program i P1. Därmed inte något sagt om kvalitet.
Men grattis P1-lyssnarna som fick så bra tips och jag blir inte förvånad att Harpasione utnämndes till en av de absolut mest läsvärda. Den bästa helt enkelt.
Och tack för insatsen för att ge oss alla en bra Lassie. Var det floristik- eller mosskurs vi var på första gången? Minns inte alls det - bara dansen, nattbadet, fotbollsmatchen och framförallt det absurt roliga föredragen - tack Salaflickorna för ett enda långt superfniss!
Äntligen! Tack!
:-)
Har läst din blogg länge och du kan verkligen få på pränt vad jag också känner men bara tänker.
Mycket bra att p1 tog upp din blogg och som en av dom bästa.
Håller med! Fett najs!!
Sprider din blogg till så många jag kan!
Ylva ska vara tyst. Nu har jag äntligen fått min första fullblodslassie.
:-)
Jag känner förresten hennes karl också. Fan vet om jag inte var med när det small till. Skedde det månne i Herrljungatrakten? På busstur åt Ulricehamnshållet till, typ?
Ylva L! Men dig känner ju jag!
Hej Ylva, det var hundratjugofem år sen sist om inte jag räknar galet.
Tror du att assistenterna läser din blogg? Jag hoppas att de gör det, inte för att smälla på fingrarna utan för att din blogg är bättre än alla assistentkurser som jag upplevt!
Jag hoppas också att assistenterna läser din blogg. Men förstår om du inte vill det.
Själv kan jag bara läsa här ytterst sporadiskt, för jag blir så ledsen. Inte för att du är ledsen, för du förmedlar verkligen ingen ledsen bild, utan för att jag känner piskan på ryggen att jag måste leva leva leva. Och ibland är det inte så lätt. Och för att jag är rädd för att bli sjuk.
Men jag älskar att du skriver. Du har nog ett av de vackraste vokabulär jag mött!
Varma tankar och tack till dig!
Fotbollsmatch i hällregn i Ramsele, ni minns väl Epilobium Angustifolium? Gammeldans utanför Ingels. Fila fötterna på en klippa vid Åselet. Man har skrattat och fnissat mycket tillsammans med Harpa Sione.
Hej! Jag hörde programmet och började läsa, har dock inte hunnit igenom allt ännu. Jag var assistent två år hos en man med ALS, och eftersom han inte hade nån specialdator så fick vi traggla oss fram med diverse bokstavstavlor. Inte ens den mest skicklige assistent kan få fram hur mycket som helst på det viset, och faktum är att även om jag kunde vartenda snabbkommando och alla rutiner i sömnen så visste jag ytterst lite om vad han verkligen tyckte om saker och ting. Fast en sak vet jag, vi hade mycket kul! De som håller sig undan ser bara sjukdomen, de som vågar vara nära ser människan. Din blogg minskar avståndet.
Hej. Jag måste säga att det var ett fantatiskt bra sommarprogram. Kände inte dig och nu känns det som om du med alla dina inlägg och fina formuleringar blir så otroligt viktigt att lyssna på allt du sa....som din syster förmeddlade på ett underbart fint sätt. Musiken passade till alla pratstunderna mellan på ett bra sätt. Tack för att jag fick lyssna på detta program ....Kram kram tänker på dig.Ing
Tack för tipset. Har just lyssnat på det inspelade radioprogrammet. Bara att gratulera alla nya läsare. Ha en härlig, solig dag. Dags för ponchon och muffen till händerna?