Gräs
Kan två grässtrån stötta varandra?
Det är jag som är sjuk.
Drabbad.
Fösvagad, förtvinad, assisterad, avtorkad.
Men Mannen.
På hans axlar dimper sten efter sten.
Sysslor, ansvar, allt jag inte kan eller orkar.
Tandläkarbesök, matlagning, räkningar, kalasinbjudningar…
Ovanpå det all administration, mediciner och kontakter min sjukdom ger upphov till.
Lägg därtill sorg och förtvivlan, egen och andras. När mina tårar någon gång svämmar över är det förstås inför honom.
Som grädde på moset ett jobb att sköta.
Två grässtrån kan tillfälligt luta sig mot varandra.
Faller en daggdroppe snett rasar de
för att resa sig igen vid nästa solsken.
Så oerhört vackert skrivet!!