Spegel, spegel

Det har varit syskonhelg.

Varannan helg kommer ett av mina syskon hit och är assistent tillsammans med Mannen.

Som assistenter är de duktiga.

Lite klantigare än proffsen som är här i vanliga fall

men det överser jag med.

 

Det som är värt guld är att de väcker mitt dolda friska jag.

De speglar det.

De vet vad jag skulle sagt och gjort.

De vet när barnen liknar mig.

De kan klia på ryggen som vi gör i vår familj.

De är med i fotoalbumen.

 

Känner mig nedsänkt i framkallningsvätska,

uppgrävd ur sanden,

dammad och putsad.

 

Barnen dras som flugor till en sockerbit.

De känner vad som händer.

Trivs.

 

Det gör mig glad.

 

Hoppas de kommer att göra detsamma för varandra

om det någon gång behövs.

#1 - - Ann på Hbu:

Först - tusan vad bra du formulerar dina tankar, Tina! Putsar du mkt? Eller kanske tänker du helt klart innan du skriver ner det?

Väldigt fin bild av syskon- och familjegemenskap.



Sen... a propos den där luddiga karamellen, som jag fortfarande ler åt. (Det är nåt med flickans uppriktighet.) I alla fall kom jag nyss att tänka på den enda milt 'skabrösa' historia jag kan minnas att min mamma(f. 1913) yttrade. En limerick:

Det var en fin fru i Bologna

som hade en tös, lilla Sonja.

Och hon bar sig åt,

så frun efteråt

måste eau de cologna.

#2 - - mAria:

Ja, så där brukar jag också tänka, hoppas de tar hand om varandra när de är vuxna, att de håller ihop.

Det outsagda som inte behöver sägas är värt guld.

#3 - - HME:

Ni är toppenbäst, hela ligan och era anförvanter.



Jag fick mammas dagbok från 1975. Där kan man läsa om hur M (d y) var med oss ett par veckor i staden vid bron och lärde sig simma och tog märken med kusin N. Minns du det, M?



/H

#4 - - Isabella:

Åh, så bra beskrivet! Jag pratade faktiskt med mina barn om det där härom dagen. Sa att jag tycker att de ska "lägga sig i varandras liv" när de blir stora - om det verkar behövas. Syskon får. Ska.

#5 - - O:

Tänkte tipsa dig om några böcker som jag tycker är roliga. Arto Paasilinna har skrivit flera trevliga böcker. Tex. "Snablar". Jag tror att de kan finnas inlästa. Ungefär i samma stil är Jonas Jonassons "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann". Den är ju ganska ny, men jag hoppas ändå att den kan finnas inläst.

Ha en solig och bra dag!

#6 - - Jenny:

Jag avundas alla som har en nära relation till sina syskon. Min bror och jag har nog inte pratat på typ 10 år eller nåt...Jag vill och försöker men icke.

Jag har träffat dina systrar o dom e underbara, lyllos dig!!!

#7 - - Mattias Sigurdsson:

Vilken bild du hittade! Nedsänkt i framkallningsvätska. Den håller ett tag till, ännu en bit in i den övervägande digitala tidsåldern.

#8 - - Karin Warén:

Visst är det underbart med syskon! Jag är fantasisik glad för mina brorsor! Grattis!!

#9 - - Helena:

Uppdaterat mig sedan senast - vill bara säga att jag ska gå hem och krama om "de mina" nu... Tala om för mannen att jag älskar honom och "de tre ohängda" så att de vet att de är det bästa och det viktigaste jag har - trots att jag emellanåt blir tokig på smulor, ovrängda tröjor i smutskorgen och alla borttappade veckobrev... Man behöver byta perspektiv emellanåt för att inte enbart fastna i gruset i hallen och "allt tråkigt som pockar på" Generöst av dig att bjuda på livet från din synvinkel,till alla oss andra och på ett så vackert och omsorgsfullt vis. Du gör skillnad !

Tackar, tackar !