Skulle det mot all förmodan bli jag lär du hitta en samekniv instucken i väggen. Med hårtussar och blod på. I verkliga livet lär det bli svårt, tror jag, de flesta spöken verkar inte kunna fixa sånt. Men kanske i nån av dina drömmar?
Eller också hänger jag upp ett sjuhelvetes grant fotografi. Vi får se. /Mattias
Han verkar ha varit speciell. Stark och ärlig.
Gripande och fängslande läsning. Hälsa honom då när ni ses nånstans. Eller om jag träffar honom först så kan jag hälsa från dig. Man vet ju aldrig.
Vackert skrivet!! Har inte läst honom än, men med detta utrop förstod jag hans plats! Vi ses ju på alla möjliga sätt vi människor (och säkert får vi bonusmöten sen också)! Tro är något starkare än vad de elektroniska instrumenten ger fingervisning om. Såklart kommer ni också ses!
jag läste och grät en stund. JAg hade så gärna velat att han levde.
Ja det var riktigt läsvärt. Han verkar ha (haft?) en mogen syn på det hela - livet och dess villkor, och det som kommer efter. Och skriver riktigt bra. Ett lätt anslag!
Det glädjer mig även att ta del av din tro på ett kommande möte. Såklart kommer ni att ramla på varann i andra nejder. Och vi med väl? Om du går före - vilket mänskligt att döma verkar troligt, eftersom jag ska bli lastgammal och pumorna inte precis smyger kring stugknuten, och jag inte ens har införskaffat min lilla kniv - då hoppas jag att du avlägger visit!!?? Vi borde kanske komma överens om nåt tecken? Nåt trollsländeaktigt förstås... /Mattias