Trist

Jag har tråkigt.
Det regnar.
#1 - - ann:

"Jag längtar inte så mycket längre. Det jag numera suktar efter är inte det ävlägsna, snarare ber jag om varaktighet i nuet" skiver Elsie Johansson (författare. Jag tänkte på dig när jag läste det (jag tänker ofta på dig) och undrade vad du suktar efter.

Svar: Skratt. Eller frisk.
Harpasione

#2 - - Pia:

Hej!
Jo, tråkig väder. Fast solen bryter igenom ibland, här norr om Stockholm. Vet inte hur idrottsnördig du är. Själv är jag totalt ointresserad av det mesta i idrottsväg. Ge hockeyspelarna var sin puck, ge fotbollsspelarna var sin boll, så slipper de slåss om den....jag förstår väl mig bara inte på det där :-) MEN igår såg jag Sverige - Tyskland! Magknip och adrenalin! Hu! Fick en ledtråd till varför människor ser på sport....

#3 - - Ylva La:

Då kanske jag kan passa på att berätta att jag har lånat din bok på bibblan. De jag fick av Verbum (tack Verbum!) och de tio jag köpte är slut, och ja - jag ska köpa flera, men har just kommit på att man kan låna bibblaböcker till de man vill ska läsa, men som man inte är present-vän med.

Men det var inte det som var grejen.

Utan detta: i boken har Någon ringat in ett enda stycke:

"Rättelse

Nej, det är klart att jag egentligen inte är rädd att människor ska vara elaka mot mig.
Jag är rädd för att ni ska bli skrämda och sorgsna av att jag försämras."

Ett enda stycke. Det. Av alla korta och långa stycken.

Tänk om Någon ringat in:

"Alltid favoritjeansen från KappAhl?
Men nu, alltid röd volangkjol."

Det hade varit så märkligt att det hade lett till en framfantiserad historia om Någon.

Nu denna tråkiga dag undrar jag:
Vilket är ditt favoritstycke bok- eller bloggläsare där ute?
Och vilket är ditt favoritstycke Harpasione?

Svar: Livet är en kamp. Juni 2009
Harpasione

#4 - - Ann-Marie Alexandersson :

Fick leta lite innan jag kom rätt och hittade en massa gobitar påvägen. Ars Moriendi finns efter Liver är en kamp och tilltalade mig i sin mystiska form. Jag önskar att det finns mysterier, något mer än det jag förstår och vet.

Svar: Jag gillar också Ars Moriendi.
Harpasione

#5 - - Mia:

Tina!
Tack för allt du skriver på din blogg, jag är inne ofta och kollar!
Jag har en vän som är drabbad av ALS. Jag undrar hur mycket du följer med i forskningen kring ALS, och om du tror att det kommer hjälp för dom drabbade? Har du hopp för detta? Jag har det. Men jag undrar varför det går så förbannat långsamt bara. Kram

Svar: Jag följer inte alls forskningen. Hopp har jag lite ändå.
Harpasione

#6 - - Bella:

Jag undrar om man kan komma på någon lösning på ALS, då det är proteiner som veckar sig fel, och celldöd, och att det beror på genetisk mutation. Det skulle vara någon slags genterapi då, men det känns lite science fiction.

#7 - - Anonym:

Internet är också lite science fiction. Men funkar ändå.
Mitt favoritinlägg på bloggen, i all sin sorglighet, är det om att sitta utanför lampans sken. Jag ryser av det inlägget.

#8 - - Lisa:

Lisa här. Råkade bli "anonym" ovanför, lite löjligt.

#9 - - Lisa:

Nu fick jag visst ett kommentars-spel, men måste bara tillägga: inlägget idag är nog det enda som jag helt och fullt kunnat dela med dig och instämma i: Samma här!

#10 - - Raggoparden:

Tips? Den galna engelska serien Shameless. Har gått i tio säsonger i Uk och mattas inte av ännu. Ta hem på tuben eller be nån datakunnig ungdom ladda ned den. men det skall vara originalet från England, inte den urvattnade armeikanska kopian :)

#11 - - Ylva La:

Nu har jag funderat på min egen fråga. Förutom att hela boken är favorit har jag valt:

"En gång när jag åkte länsbuss en tidig solig höstkall lysgul morgon
och en ung tjej klev på
och det var nåt trassel med hennes busskort
och dansbandsmusiken singlade ut ur radion
och den snälla chauffören nickade åt henne att åka
med ändå
började jag nästan gråta."

#12 - - Mooseeyes:

Undrar om mitt inlägg försvann i cyberrymden?

Nåja, det var inget så viktigt.

Man kan titta på gamla ICA-reklamer om man vill ha roligt. "Rotfruktilatorn" t ex. Magknipsroligt, om ni frågar mig.

"Om du frågar mig" ja, den repliken snodde jag från ICA-Cyndie från avsnittet när Stig gör en kundundersökning. /Mooseeyes

#13 - - Maggan:

Ytterligare ett tips: Garanterat Skratt
Buddha on the train-YouTube
Maggan




#14 - - Kristina S:

Blev så glad för ditt senaste inlägg. Dels för att jag tyckte det blev långt mellan och det kändes olustigt. Dels för att ha tråkigt är verkligen ett tecken på hälsa. Själv längtar jag efter att ha tråkigt någon gång. Det händer sällan pga. alla måsten.
Gick tillbaka och läste på de gamla inläggen. Så bra de är och rör upp en massa i en. En fråga: Är det lönt att kommentera på ett gammalt inlägg? Får du någonsin veta att det blev en ny kommentar på något från 2009? Eller är det bättre att kommentera under det senaste och ge en referens till?

Svar: Jag får alla nya kommentarer
Harpasione

#15 - - Kristina S:

Det är så bra att man kan kommentera gamla inlägg. Den möjligheten ska jag använda mig av i framtiden! Men denna gång tar jag det här. Det var om Katten juni 2009.
Jag har flera gånger känt liknande: att jag svikit ett djur jag tyckt om i sista stunden. Men jag tröstar mig att naturen är så grym, att nästan allt vi djurägare gör är bättre. Tage hade aldrig fått se alla sina fyra ungar växa upp och ha det bra om hon var ett vilt djur. Hon hade varit glad om en av dem överlevde den första tiden... Tage hade antagligen fått dö en plågsam död av någon infektion eller skada i naturen. Hon slapp mycket lidande genom att vara DIN.
Varför är vi djurvänner så benägna att plåga oss själva med skuldkänslor? Är det fråga om identifikation? Kanske är det fel att identifiera oss med dem. På egen hand hade de inte kommit till en situation då man har så många rättigheter. De hade fått snällt acceptera att det måste vara fördjävligt. Vi människor har kanske förtjänat våra rättigheter...?
Men ändå... Man kommer alltid att vara ledsen för att ha gjort just så som man gjorde.
Hur gör du för att lyckas träffa så många existentiella frågor mitt i prick?

#16 - - Ann-Marie Alexandersson :

Herre min je, Tina, vilka fantastiska rader du skrivit. Ylva La:s refererade rader är underbara. Jag ser ljuset och kylan i landskapet som bussen åker igenom.

#17 - - O:

Har läst lite blandat från bloggen!
2010.02.03 Den historien om "ludd på karamellen" läser jag fortfarande när jag vill tänka på något roligt.

#18 - - Suss:

Jag har tråkig...
Jag saknar fler tänkvärda ord...
Varje gång som det tar lång tid mellan dina inlägg är jag orolig att ngt har hänt dig.
Här kommer en massa kramar till dig!!