harpasione

Hur menar du?

Vad jag menar. Med vadå?

Att du känner dig nedvärderad?

Alltså, känner du dig speciellt nedvärderad av just slöjbärare? För att du inte har nån slöja kanske?

Du är kunden. Kunden har alltid rätt!

Islam har så många olika ansikten. Liksom kristendomen. Jag har gräsligt svårt för kristendom men bär numera ett kors som jag har förärats. Jag bär det som ett kors, just; inte direkt som ett straff kanske, men som en påminnelse om att jag behöver bli mer tolerant. Mot kristendomen just. Jag är inte så förtjust i det men bär det ändå. Vi får se hur länge.

Och så islam... Såg en kvinna idag i slöja. Och mindes koranens ord om att kristna och judar ska betraktas som fiender och motarbetas, eller hur det nu står. Den sortens islam har jag svårt att förstå varför man ska tolerera, en som på religiösa grunder skiljer på folk och folk. Och en som tycker att somliga är mer värda än andra; nej jag skulle inte heller vilja bli hanterad av en sån. Om det nu är det slöjan står för. Det behöver det ju inte vara.

Alldeles oavsett vad det är så är det ett rollspel, tycker jag. Att du ska vara klädd si, du så. Att blanda ihop socialt rollspel med andlighet... Nej, det går inte för sig. Att huka bakom religion. Måste genomskådas.

Så vitt jag vet är hemmet ett fredat område. Såklart får man sätta upp vilka regler man vill ifråga om såna här saker! Hemmet är en förlängning av en själv. Annorlunda är det i gemensamma miljöer.

Lite fel har du i din text ändå tycker jag. Det är väl ändå bokstavstron som ska bekämpas, inte de bokstavstroende? Om man ska vara petnoga.

/Mooseeyes

Självklart måste du ha rätt att säga hur du vill ha det och hur du vill bli bemött.
Är det så att de kan dölja hela ansiktet/sina känslor bakom slöjan?

Hej Harpasione,
trevligt att du är tillbaka efter semesteruppehållet!
Jag undrar också varför du känner dig nedvärderad av slöjbärare? Du kan väl berätta?

Ju mer jag pratar med slöjbärarna desto mindre förstår jag varför de ska ha slöja. Det står i koranen säger en. Det står inte alls i koranen säger en annan. Oavsett. Tänk själv. Jag tycker det är ojämställt och idiotiskt att tvinga sig själv att inte få ha shorts en varm sommardag. OM det inte är så att man vill markera att jag står helt enkelt lite närmare gud än du.

Jag håller med. Jag vill gärna se ansiktet på personer jag talar med, man vet inte vem som döljer sig där bakom. Vi är inte vana vid detta. En del tycker det är kvinnoförtryck, att kvinnan inte får visa sitt ansikte för att behaga andra män. Och så varmt det måste bli. När vi är utomlands får vi snällt följa det landets sed som vi besöker. Täcka våra axlar när vi går in i kyrkor och andra heliga platser och bära lång kjol för att skyla våra ben. Det är svårt med dessa kulturkrockar och många är så rädda att kallas rasister om man har någon annan åsikt För det handlar ju inte alls om det, att inte acceptera människan bakom slöjan, utan mer om
deras traditioner som är svåra för oss att förstå.

I de ökenländerna där islam uppstått och dominerat är det ju en så pass het sol nästan rakt uppifrån att shorts knappast är den bästa av klädslar. Ju blekare man är desto viktigare att man är heltäckt, gärna i något tunt tyg. Den svarta färgen är ju lite svår att förklara. Sen att det blivit ett sånt tvång av det och att det ska gälla även inomhus är ju en del av en lite tråkig ofrihetskultur och ett sorts förtryck. Samtidigt är det lite kul att man lyfter upp attraktionen mellan man och kvinna att bli så ohygglig svårhanterlig i varenda ögonblick av vardagen.. Jag är lite imponerad av det - att man liksom demonstrerar det att om jag inte har en sån här slöja blir männen så svåra på mig..

Pratar vi om slöja eller burka? Slöja kan jag väl i och för sig tycka är helt okej, om nu personen har den på sig för att hon själv vill och inte för att det är ett tvång. Burka däremot är ju ett riktigt otyg. Hur sjutton kan man vilja se ut som ett vandrande tält? Dessutom måste det ju vara både varmt och opraktiskt. Jag håller med om att man vill ju se vem man pratar med. Annars tycker jag nog att klädsel är var och ens privatsak, i alla fall utanför jobbet. På sitt arbete får man nog vara snäll och följa de regler som finns och inte klä sig hur som helst. Förresten vad tycker ni om alla ungdomar med trasiga kläder och mängder med piercingar på de mest otroliga ställen. Ibland önskar man att de istället kunde sätta på sig en burka så man slapp att se eländet.

Roligt där maggan! =)

Burka kan ju vara ett arbetsmiljöproblem, man kommunicerar ju också med ansiktet. Men slöja känner jag att jag struntar i. Vi människor har så mycket olika saker för oss, oavsett kulturtillhörighet, så man måste ha överseende med det man inte förstår, tycker jag. Jag vet många coola drivna moderna kvinnor med slöja. Försök se kvinnan bakom!

Ditt hem är din borg.

Slöja tycker jag är trist. /Mooseeyes

Kanske bör jag förtydliga: Ditt hem är en förlängning av dig själv, i stort sett. När vi ser hus i drömmar, ja då drömmer vi om oss själva. Som fotograf går jag ibland folk förnär, kränker deras integritet rent ut sagt. Det gäller att göra det med viss stil och eftertanke, och helst med ett vettigt syfte. Men i sina hem har folk rätt att vara ifred! Det är i det närmaste heligt.

Så nån motivering till varför du inte gillar slöjklädda assistenter behövs inte. Har du svårt för göteborgska? Inga göteborgska assistenter tack! Nästan så; nån gräns för hur stora anspråk man får ha finns det väl ändå.

Sen håller jag med dig om att islam ofta sätter fram ett djävligt högmodigt ansikte. "Vi har rätt", liksom. Liksom även t ex kristendomen eller nästan vilken tro som helst. Men i islam står det väl skrivet i deras heliga bok; bekämpa judar och kristna. Så kan vi inte ha det! I Bibeln står också skrivet mycket dumt, så inte för det. Som du säger: all bokstavstro måste motarbetas.

Sen finns det andra sätt att vara muslim, bevare mig väl! En underbar film med Omar Sharif, Monsieur Ibrahim, ger ett härligt exempel på det. /Mooseeyes

/Mooseeyes

Den svarta färgen stänger ute UV-strålning har jag hört. Är en praktisk fråga och inte ett Korankommando. Vitt har aldrig kvinnorna, undrar varför.

Den svarta färgen stänger ute UV-strålning har jag hört. Är en praktisk fråga och inte ett Korankommando. Vitt har aldrig kvinnorna, undrar varför.

Det är obekvämt att bli betraktad som smutsig för att man äter gris, klappar hundar, visar håret, har korta byxor. Men det är inte attributen utan personen bakom som avgör om jag får den känslan. Bokstavstron känns störande. Jag vill inte vara Haram för nån. (oren). Jag vill vara bekväm med folk.

Det var bra sagt Monica!
Men Harpasione, jag undrar hur det är annars med rätten att välja assistenter. Får du t ex välja kvinnor före män eller tvärtom? Får du välja bort någon som väcker ångest hos dig?
Jag skulle få ångest av att försöka kommunicera med någon med täckt ansikte. Men så finns det "schaletten" som täcker bara håret. Det är OK för mig. Undrar om ni menar slöja eller schaletten ni som har så lätt för slöjan???

Jag kan förstå den som väljer något ledigt, som inte smiter intill varken bröst eller rumpa. Kan också förstå den som inte väljer urringat. Vi har alla olika gräns för när vi känner oss som sexobjekt. Man kan välja att aldrig känna sig som det, oavsett hur man klär sig. Men i ärlighetens namn så går vi ju inte opåverkade av all inmatning av att VI SKA gå omkring och känna oss som sexobjekt om vi gör si eller så.

Men håret? Varför döljer kvinnor håret i (andra) mäns närvaro? Det är väl inte särskilt många män som bryr sig om hår? Eller?

I min feministiska blick ser det ut som om männen på ett listigt sätt gjort det lite krångligare för kvinnorna genom att de ska bära slöja. Kan vara vackert, men när man ska röra på sig mycket är det ju mindre praktiskt.

Men som brukare måste det väl vara ett större problem med manliga bokstavstrogna muslimer som assistenter? Om de inte ska röra din kropp... Förutom att de möjligen markerar att de är duktigare religiösa, så markerar de för mig att de håller sig för goda för att vidröra mig. Eller att jag är så otroligt sexuellt laddad, hela min kropp att det är farligt?

De manliga muslimer jag känner, tar alla i hand när de hälsar på mig. De är alla djupt religiösa.

Halal/Haram, status/icke-status, är mycket vanligare än vi tänker oss. Beteenden oss emellan handlar en hel del om fördomar (vilka källor vi än öser dem ur). Vi retar oss på attribut som är tydliga och som vi tolkar som ojämlikt, orättfärdigt eller vad vi nu tänker på. De flesta av oss försöker smälta in och tar inte på oss den grå Mao-jackan, det antikverade Anti-Kärnkraftsmärket, M-knappen eller vad det nu är. Vår burka sitter inuti. Jag ser inte ditt (rätta) ansikte förrän efter ett tag (och det är OK, det blir ju lite mer spännande och överraskande så), men fördomar är ändå lite jobbigare än så. De förstör vår lyhördhet för varandra. MEN det mesta av det där uträttar vi på torget emellan oss, alltså utanför våra hem där vi (förväntas klara) leva tillsammans. När företeelser kommer till vårt HEM, som ju är vår borg som det heter i den medeltida metaforen, då vill vi ju själva bjuda in eller avstå det. Vi ska ju inte bli betraktade som rasister för att vi inte bjuder in en nysvensk om dagen, en främling i veckan. I vårt hem ställer vi om, vilar ut, tänker färdigt och vi ska få välja själva, så långt det går, vilka som kan komma till oss. När vi ser slöjan, så drar vi genast igång en apparat av tolkningar om hur vi tänker oss hur det hänger ihop att de skyler sin kropp. Sexuella laddningar, inte torgföra sin kvinna, förtrycka hit och dit. Jag tycker det sista. Men frågar vi medmänniskan mitt emot oss, så svarar de för att farmor skulle skämmas, familjen 'hemma' hånas, värna traditionerna, göra som de påbjuder mig som kvinna i min religion o s v. Vi är alla bokstavstrogna i någon mening; vi följer det vi tror är riktigt och visar oss vara väldigt oflexibla och inte alls så böjda åt dialog. Vi som ser på Lilyhammer kittlas säkert av det enkla, rappa, slagfärdiga (sic!), krusidull-lösa i Johnnys stil. Han snackar inte bara. Det är den korta och snabba vägen till kriget på Balkan (för att nu hårddra det något), måtte vi få slippa det! Nåväl, det var kanske en utvikning. Tolerans hörde jag idag på P1 är när man tolererar det man inte tycker om. Att tolerera sånt man står ut med direkt är väl ingen konst?

Frank..så bra du har formulerat detta dilemma. Verkligen.Får mig att tänka efter lite. Och Lilyhammer, jag bara älskar den serien. Missa den inte.

Vi retar oss på, ogillar eller föraktar det vi inte förstår. Som Maggan säger "vi är inte vana vid det".
Personligen skulle jag inte vilja ha varken slöja, burka eller niqab, och jag lider med dem som har det mot sin vilja.
Men därifrån till att inte acceptera dem som klär sig annorlunda än vi, är steget väldigt långt och skrämmande.
Naturligtvis kan man vara känslig inför vem man har i sitt eget hem, men varför ta kläderna eller utseendet personligt?
Inte nedvärderar tatuerade människor mig bara för att jag inte tycker om tatueringar?
Som Tessan säger: se människan bakom.
En människa ÄR inte sin klädsel, sin eventuella religon eller sin tradition. Och bör inte bli bedömd utifrån det.
En människa är bara sig själv. Unik.