Jag vill bara förklara hur jag menar

Jag har sällan fysiskt ont.
Desto mer ont i själen.
Igår var det sådär att jag kände mig mellan piskrappen.
Kontroll på problemen liksom.
Men då kom en molande smärta i mellangärdet.
Känner igen det.
Två alvedon brukar hjälpa.
Men inte nu.
Fick lägga mig i sängen
fast jag inte sett färdigt på Kontoret.
Massage på smärtande rygg
hjälpte lite.
Tillkom otäcka salivdrypande kväljningar.
Illamående.
Två alvedon till som inte hjälpte.
Sobril som inte alls gjorde att jag domnade bort som jag hoppades.
Natten blev förfärlig.
Flyttade hit och dit mellan permobilen och sängen.
Flikade in ett lavemang däremellan
med försök till bajsning i lyftsele.
Men lyftselen hamnade visst för rumpan så det gick inte.
Somnade till slut med benen uppdragna på sidan i sängen.
Vaknade och ville bara bli vänd på rygg för att känna om smärtan var över
men det kunde jag inte säga för i sängen har jag ingen dator...
Det var väl ett redigt rapp?

Eller som att bli piskad

När smärtan just klingat av efter det senaste rappet
kommer en ny snärt
som skär hål i huden.

Eller stenad?

Så känns det

Det är som att försöka ta sig upp ur en isvak.
Varje gång jag får huvudet ovanför vattnet
kommer någon och trycker ner det igen.
När jag nångång får upp armarna
brister isen.
Jag låter kroppen sjunka...

Varför?

Jag faller ihop.
Det är så kyligt.
Så kallt här.
Jag vet varför jag fick als.
Dels för att jag åt upp det svarta goda som blir i stekpannan när man stekt falukorv i margarin.
Dels för att jag har tre så fina syskon.
Det vore inte rättvist om jag inte fick als.
Dessutom har jag syndat.
Förutom falukorven.
Det berättar jag om en annan gång.
Kanske.

Dregelshopping

Vad är värst?
En handduk under hakan
eller
att någon kommer och torkar hela tiden?
När man är ute och shoppar alltså.
Torkad ideligen
tycker jag.
Förresten shoppa går inte.
Sådär titta runt lite och köpa något spontant.
Jag ser ju ingenting!
Tänkte köpa praliner till familjen.
Assistenterna försöker hjälpa till
men jag gav upp.
En förlamad ska veta vad hon ska ha.

Flexibel?

Faan att allt ska göras om hela tiden.
Facebook har de gjort om så jag inte fattar hur jag ska kunna hålla kontakt med en son på resa längre.
Hotmail också.
Väldigt krångligt för en ögonstyrare.
Jag gillar inte att verka konservativ heller.
Satans förändringar!

Besök forts.

1
1
1
Avbröts av jävla älskade ögonstyrningen igen.
Den klarar inte trötta ögon.
Förra veckan hade jag fem besök på tre dagar.
Uppiggande! Uttröttande. Framförallt för ögonen. Varför ska man prata så mycket hela tiden? undrar jag ibland. Kan man inte umgås ändå? Nej. Jag vill prata. Prata är det jag vill mest. På riktigt. Hellre än äta och dricka och det vill inte säga lite...

Utkast: Feb. 12, 2013

När någon hör av sig och vill komma på besök tänker jag alltid :
Åh nej då missar jag något tv program.
Det jobbigt med besök.
Jag försöker förbereda mig flera dagar innan genom att sova ordentligt.
Sen ska allt stämma till själva ankomsttiden.
Uppstigen nyhostad kalibrerad Ögondroppar näring. Allt ska vara klart.

Ändå säger jag alltid ja.

Jag kan faktiskt umgås!
Det har hittills aldrig hänt att jag varit tvungen att skicka iväg någon.

RSS 2.0