Så känns det

Det är som att försöka ta sig upp ur en isvak.
Varje gång jag får huvudet ovanför vattnet
kommer någon och trycker ner det igen.
När jag nångång får upp armarna
brister isen.
Jag låter kroppen sjunka...
#1 - - O:

...och tar nya tag. Igen och igen. <3

#2 - - Ann-Marie Alexandersson:

Jag beundrar din kamp.

#3 - - Franck:

Vidrigt, T! En liten ångestpuff som vi andra kan få är som en västanfläkt. Om du verkligen vore i vattnet och sjönk, då skulle det vara slut. Men jag hoppas att det är en ångestmetafor och då brukar vi inte drunkna, trots att vi tror det. Och det spelar ingen roll att vi tänker att "bara för att jag säger så, så kommer det att hända denna gång" - så är det inte helt enkelt. Men det är illa nog förstås och egentligen kan jag ju inte veta HUR det är för dig riktigt, annat än riktigt riktigt jobbigt. Skickar dig isdubbar och lina och hoppas att isen håller!