harpasione

Precis så känner jag också! Fast av andra orsaker, men ändå. Dessutom har jag nu, som en femåring, ett redigt skrubbsår på knät. Det var en himla massa år sedan jag hade det och vad ont det gör! Stöp rätt i backen med knäna före i förra veckan och det var inte kul. Ett stort blåmärke på ena knät och ett rejält sår på det andra. Jag sa till mina barn att jag väl blir en sån där liten gumma som drullar ikull och bryter mig i ett när jag blir gammal. vi får se.
Kram

Det är precis det meditation är till för. Vart man försvinner? In i sig själv antagligen. Vidare till andra världar, ibland. Ett litet tag.

*rodnar för att du blev glad*

Äh kaffe luktar godare än det smakar. "Andra världar" det låter lite som hallisar, det behöver man inte meditera för att hamna i, några av mina mediciner tar mig iväg på ett kick och jag behöver inte ens sitta i lotusställning. Fast jag gillade visst yoga en gång i tiden men det var för att man kunde titta på andras kroppsdelar när man stod i sista ledet, och tänk min var i alla fall på bättre halvan. Sköter aldrig män sina fötter, det fanns fötter med raviner till hälsprickor.

Jag är uppriktigt trött på dina bittra utfall Snorkfröken.

Du Tina jamsar med. Nu slutar jag läsa den här bloggen. Ha det bra!

Men bästa älgöga hur kan du som inte vet ett uns om mig kalla mig bitter. Jag är nog minst bitter i klassen. Men för mig som är mycket svårt sjuk kanske har en svartare humor än andra. Tror Du att någon vill dö bort från ett liv som jag skulle ge väldigt mycket för att få fortsätta, men steg för steg närmar jag mig det som jag, men min rätt, ser som ett totalt slut. Tina jamsar inte med, du missar mycket eftersom vi har kontakt utanför bloggen. Men för mig är det ett slag i ansiktet att prata om meditation, för några dagar sedan hamnade jag i den eviga meditationen, någon nitiskt läkarteam, fick igång mig. Tyvärr är inte livstestamenten giltiga i Sverige. Jag hoppas att Tina säger ifrån om hon tycker jag förstör den gulliga stämningen genom att ibland vända allt upp och ned. Du gör Mig ledsen Mooseeyes för du tror att jag hänger här och gör det otrevligt för alla andra som kommenterar. Till vilken kategori hör du, de som tycker synd om, eller till de som tror sig ha lösningen, eller kanske till tröstarna. Jag själv biter livet i svansen och räknar med att Tina säger ifrån själv, du förolämpade henne grovt, känns det bra, eller är det att du inte får tillräckligt med uppmärksamhet.

Sorry Tina, jag vill verkligen inte skrämma bort någon av dina bloggvänner!

Kram

Jag blir så glad att läsa dig igen Snorkfröken och att du och Tina både kan skämta och ironisera. Det är befriande!

Tina ställde en fråga, jag besvarade den. Du valde att raljera. Det är inte första gången du gör det. Du må vara hur sjuk du vill, Snorkfröken, men du är inte centrum i världen. Mina svar utgår inte ifrån dina erfarenheter eller din dödsskräck. Jag besvarade Tinas fråga mycket rakt: det går att ta paus en tid.

På vilket sätt förolämpar jag Tina? Kan du förklara det?

Orsaken till att jag kom tillbaks hit för att skriva var att jag ville förtydliga: jag talade om bitterhet, men det är din respektlöshet, som du tidigare har visat prov på, och det faktum att Tina ger dig cred för den som gör att jag väljer att dra.

Roa er bäst ni kan!

Jag ser också att Tina ställer frågor som hon egentligen inte vill veta svaret på. Åtminstone inte mina svar. Fine, då tiger jag. Gör på det bäst ni finner klokast. Men snälla, fråga inte om råd om ni inte vill ha dem!

Att säga att någon jamsar med är i alla fall i min bok en rejäl dänga, som om TIna inte kan tänka själv. Själv svarar du inte på frågor det är i alla fall tydligt.

Har du hört talas om projektion, kanske behöver du titta in i dig själv.


Respektlöshet är det sista jag känner för de flesta människor, jag har inte tid med tjafs, så bästa älg, jag lovar att fortsätta att inte fråga dig om råd. För mig verkar du vara en ömhudad älg, men jag gillar sådana också, jag tycker synd om dem, men snart växer hornen ut och då kanske du kan läsa med andra ögon, och skilja på raka frågor och retoriska dylika. Alla frågor ställs inte för att få svar på, de kan bara vara en tanke rakt ut bland öar och tång. Vi ses säkert igen över en obitter tanke!

"Svart humor" låter fint, Snorkfröken. Rentav som självsmicker i mina öron. Men vem skrattar du åt? Åt dig själv eller åt mig? Skrattar man åt andra får man vara beredd på att folk tar illa vid sig och säger ifrån, oavsett hur rolig man själv tycker att man är. Humor är alltid mycket mer befriande om man låter den drabba en själv, inte andra.

Jamsar med gör Tina just precis därför att hon väljer att göra det. Därför gör jag henne också ansvarig. Vilket är att visa henne respekt.

Det där har du fått helt om bakfoten.

För övrigt säger jag bara: jada jada. Du pratar skit. Adjö!

Jag älskar att läsa de ni skriver..kan se den mörka humorn ...fortsätt o rapbattla :) härligt att du roas av det Harpasione, de e lite konstigt men jag har följt dej Harpasione så länge att de känns som jag känner dej..fortsätt o battla jag tror att flera gillar det,jag är mycket inne i fantasins värld ..ligger för de mesta till sängs min kropp vill inte vad jag vill men jag e en lycklig männska...en stor o varm kram <3 jag önskar alla en fin sommar.

Snorkfröken när du säger att livstestamenten inte är giltiga, vad menar du då? Kan man inte välja om man vill bli återupplivad eller inte?

Jag känner mig lurad. Du ställer en fråga, Tina, och jag är dum nog att ta den på allvar. Besvarar den. Du behöver inte lyssna på mina råd, men det gör det inte OK i att instämma i det hån som riktas mot mig.

Jag inser nu att din fråga inte var ärligt menad utan förtäckt gnäll. Fast det ordet accepterar du kanske inte, lika lite som Snorkfröken är bitter, hon har bara inte accepterat sitt öde och väljer att reagera med vrede...

Är jag känslig, Snorkfröken? Du betyder mycket lite i mitt liv, så gott som ingenting, jag känner dig inte och har inget intresse av att lära känna dig. Men Tina är en mångårig bekant, kanske vän, som jag hade väntat mig annat av. Därav min reaktion. Den hade mer med henne att göra än med dig.

Jag rap battlar fanimig inte! Rap battle är en sport, ligger dina vänskaper på den nivån? Eller har vi bara varit ytligt bekanta? Ja, så är det kanske.

OK, jag ser. Mitt svar var besserwissrigt. Du retade dig på det. Jag förstår.

Men det är nog ändå så att våra vägar bör skiljas åt, Tina. Vi talar förbi varandra.

Vad tråkigt att vänner säger opp vänskapen för en sak som egentligen inte är stor det är mest ord, det är krig i världen o kvinnor o barn dör,o livet är ju så kort ,så varför ska man ta slut på en vänskap som tydligen har funnits i så många år..ursäkta att jag skriver vad jag känner just nu men kan inte låta bli o du skriver så mycket fint Mooseeyes så fortsätt så alla människor har sina fel o brister o det är väldigt lätt att se orden på olika sett det finns inget som är rätt eller fel. kram o tack för ordet :)

Tack för svaret jag förstår vad du menar o jag vet ju bara det som skrivits här och nu, jag själv är nog lite annorlunda o ser saker på andra sätt oxo, har bott i Brasilien ,Salvador helt underbart ..härliga människor har 4 barn som alla är gifta med underbara tjejer från olika världsdelar jag har alltid levt ett bra liv o sett världen..ok de här kanske inte var så intressant ville bara visa på ett annat sätt att jag förstår dej,har läst mycket som du skrivit här, har varit inne på din sida ock sett alla vackra o talande bilder o vad du har skrivit...hoppas Harpasione inte tar illa opp att jag svarade på vad du skrivit. kram

Nej Tina, du har inte sagt särskilt mycket. Men du föll in i din väninnas hånfulla jargong, och det har hänt förut. Trots att jag har försökt vara tydlig med att jag blir illa berörd. Vad ni har för er sinsemellan angår mig inte, men jag tycker att det är taskigt att låta det skvalpa över på bloggen.

Men i grunden ligger en frustration över att inte bli lyssnad på. Följande exempel är övertydligt: någon slår sig själv med en pinne i skallen och klagar över att det gör ont. Man säger: det är lätt att minska smärtan, sluta slå dig själv med en pinne i skallen! Hen lyssnar inte utan fortsätter att slå sig själv med en pinne i skallen och klagar över att det gör ont. Vad gör man? Man går sin väg.

Har du då valt din sjukdom? Nej. Väljer du ditt lidande? Ja, i viss mån. Det är det vi gör. Det är det livet i mycket handlar om, tror jag. Vi utmanas att hantera precis just det. Jag också, jag har fått en hel del lidande på min lott. Om än kanske inte så mycket som du. Det är svårt att mäta, det där. Fysisk smärta har jag nästan helt förskonats från, än så länge.

Har jag då kommunicerat mitt synsätt på bästa sätt? Nej, jag har väl inte det. Där skaver min sko. Jag brister i fråga om tålamod, om inte annat.

Svart humor är en överlevnadsdrift, enligt min personliga upplevelse. När man själv befinner sig i ett mörkt hål och kisar ut mot en ljusare verklighet man själv inte längre har tillträde till, behöver man liera sig med svärtan (obs, nu talar jag inte om ondska!) för att inte gå sönder ännu mer. Kanske måste man själv ha upplevt svärta för att förstå dess glimt i ögat? Det är som med ångest - den som inte själv upplevt den, vet inte hur den känns eller fungerar. Vissa saker blir med nödvändighet esoteriska i smärtans landskap...

Du har förstås alldeles rätt i det Carina. Varje sak har som regel mer än en sida. Jag måste också gå till mig själv och fråga mig vad jag alls gör på den här sidan, varför jag bryr mig så och varför jag inte hittar på nåt bättre. Jo, därför att jag sviker mig själv genom att jobba för mycket med fel sak och därmed tröttar ut mig känslomässigt. Det är oansvarigt från min sida, och delvis får andra betala för min stingslighet. Genom att jag inte tillräckligt tänker i de banorna de ritar upp.

Öh? Fattar jag rätt? Person A pratar om att fly rummet via meditation, till andra världar. Person B tolkar det som hallisar och jämför meditation med sin nästan död.....??? Jo du harpasione, nu har du något att tänka på.

Jag tycker om dina inlägg Tina. Men jag fastnar alltid mycket längre bland kommentarerna ;)

Förlåt att jag inte såg dig först i dag, som tur är hade Alba siktet inställt. Jag tror du är hennes idol! Hoppas du kunde mysa lite av den "sköna" sången (aj mina öron!). Kramis

hmmm, anar jag ett triangeldrama här?!
-spännande..

Livet äy underbart, fyllt med trevliga trianglar. Själv gillar jag nog en välfylld ensamhet, massor av ljudböcker, hyggliga samtal med hyggliga människor. Människor har jag enbart åsikter om ifall jag känner dem, vissa djur som t ex fästingar är viktiga säger en vän.

I natt känner jag för bungyjump från någon klippa i Norge och så en tripp ut till kusten och äta pinfärsk fisk och massor av skaldjur, fast inte ostron, de är för slemmiga t.o.m. för mig.

Ingenting skulle kunna få mig att sluta läsa den här bloggen. Jag kommenterar nästan aldrig, men vill i alla fall få just ovanstående sagt. Du är mycket, Tina, en poet bland annat. Stor kram!

Gör precis som Malin här ovanför. Läser denna blogg mest varje dag, men kommenterar sällan. Sista inlägget från Dej Tina heter "Rast". Hoppas att det är bara en sådan.

Hej vännen, har du tagit din semesterpaus nu....Önskar en bra sommar. Kram

Kaffe är viktigt. Varje dag börjar med en kopp. Både ett slags till och ifrån. Förstår din längtan av både den ädla drycken och av att komma ifrån. Hoppas du får njuta av både och i sommar!

Nu börjar jag undra ......
Har du tagit semester eller strejkar du?
Saknar dig. Kram :-)

Jag har inte varit på den här bloggen jättelänge, tyvärr och dumt. Och nu vilken härlig överraskning! Vilket liv. Underbara Snorkfröken, det värmer att läsa dina och Tinas ordväxlingar. Och Älgen har börjat stångas! Jag vill inte verka oförskämd. Jag förstår att det är tufft. Ni är mina hjältar Harpasione och Snorkfröken. Och Älgen är som kamrat, som ibland kan säga helt korkade saker, man vet inte om han skojar eller menar allvar - hoppas att han bara på skoj hotar att utebli.

OK jag tar väl en sniff kaffe för det hör duger inte, blek som spickesill, och sur som bortglömd strömming, saknar jag min murtjej! Idag har himlen landat, jipieee, jag har fått en personlig plats för rörelsehindrade på gatan utanför, frågan är om jag hinner slita ut den och hur sura grannarna är. Men är man ett slemspår måste man lämna avtryck på något sätt även om det bara är för sjuktransporter.

Ikväll ska vi sitta på klipporna och se till att alla ångbåtar hittar hem och ta en kopp kaffe prata varmprat älska världen och den gula uppstigande månen som visst är halv. Du får den halvan så väntar jag på den andra.

PUSS på er alla surkartar!

Har du läst Oscar Wildes sagor? I en av dem skildrar han en vilde som har en fantastisk trädgård. bakom murar, som han vildsint bevakr för att inga barn ska få leka där... lika ensam som han känner sig känner jag mig. DU är motsatsen till allt hos honom som delar med dig av din trädgård till oss som är som oförstående barn inför hur du har det.... finaste DU!

XXX

Åhh härligt att höra ifrån dig Snorkfröken - gillar tanken att sitta i kvällssvalkan under månen - som var drygt halv sist jag kollade.
Hoppas du, Harpasione också hittat nån svalka...
Myntans toppskott häller jag kokande vatten på och dricker det ljusgrönt o ljummet.

Long time no hear .... ska vi vara oroliga för dig?

Hej Tina
Hur är läget? Har du tagit semester från bloggen?
Kram!

Ja, var är du? Vi väntar!

Kom tillbaka Tina, jag saknar dig du kloka och roliga människa

Kom tillbaka snart!! Jag saknar dig och dina funderingar! <3

Hur länge ska du hålla oss på "sträckbänken"? Eller kanske det är på "skräckbänken"? Blinka åt oss lite - snart <3

Var är du? Vi saknar dig så!

Du verkar ha tagit en lång semester i år. Saknar Dig och dina tankar. Hoppas Du kommer tillbaka snart!

Saknar dig!

- även jag tycker det känns tomt här.
Hoppas du hör av dig nu när svalkan kommer.

Alltså... Jag har läst det här tjafset många gånger nu, men aldrig gjort något åt det, men nu. Ta inte illa upp, men jag tycker att ni uppför er ganska så barnsligt. Jag vet själv att det kan vara grymt svårt att försona med någon via internet, men säga upp vänskapen?!? Det är väldigt lätt att skriva som man vill till någon, än att säga det öga mot öga, men det är ibland tvärt om. Träffas man på riktigt är sånna här tjafs lättare att lösa, än när man sitter med datorn framför näsan, och det är även mycket svårare att tolka te.x: Skämt & Hån, eller skratt och ironi. O nu Mooseeyes tar illa upp av dessa skämt/hån så får man väl sluta med de, eller så får Mooseeyes helt enkelt försöka att tolka det som skämt. Ni ska fan inte sluta vara vänner! Barnsligaste jag hört! Så SLUTA NU! Lämna det bakom er och gå vidare som vänner! ...