Orka
Idag alltså
Men imorgon
Då
Orkar jag igen
vara ensam och utanför
För jag är ju så STARK
Min fina vän... ingen orkar alltid, de vågar bara inte erkänna det. Jag har också en sådan dag idag, har bara legat och vridit mig i sängen och undrar vem som snodde min energi och glädje. Den som uppfann ordet utanförskap tog i alla fall ifrån mig min känsla av att jag har rätt att leva ett anständigt liv, PÅ MINA VILLKOR, INTE DERAS. En sak är jag absolut säker på, de som hittade på svenska språkets mest förnedrande begrepp skulle inte klara en dag i mitt liv.
KRAM
Jag håller med om att du är stark,
och kan förstå att skillnaden mellan det liv du levde förr, när du inte var ensam och utanför, och det liv du lever nu är oerhörd.
Här kommer en hälsning i kvällen, och just nu sitter jag och drar mig till minnes en kväll i kollektivhuset, när vi övade danssteg i korridoren utanför matsalen. Jag vet inte om du minns det? Vad kan de minnena betyda idag?
Hjärtliga hälsningar från Ann-Marie