Svagt

Ingen älskar en för att man är stark
Så vem vill vara stark?
Och vem är svag?
Säg någon (Utom dig själv )

Jag vill bara överleva
#1 - - Anonym:

Såklart att du vill överleva. Det vill väl alla?

Men helt ärligt, nej. Jag har följt dig i så många år, redan från början. Att du orkar, vill och kämpar är för mig helt otroligt. Bitterheten som följer är säkert naturlig och förväntad. Jag hade inte klarat det så länge som du.

Hur vet man om man är svag?

Lovade mig själv, då, när jag läst dina första inlägg, att om jag drabbades drog jag till ett land där det är ok med dödshjälp. Aldrig att jag skulle orka kämpa som du. Jag vet inte om jag tycker du är modig eller bara envis. Men det är inte jag.

Svar: På sätt och vis tror jag dig inte. När skulle du välja att dö? Direkt när du fick diagnosen? Istället för att leva den tid du kan? Det tror jag inte på.
Harpasione

#2 - - Anonym:

Vill alla det? Överleva? För mig är det ett svindlande djup mellan begreppen leva och liv, att leva är att göra, liv är för mig enbart en gnista att förvalta och stå ut med.

Jag vill leva men inte i min kropp som tvingar mig att varje morgon ställa frågan om Liv kontra LEVA....

Men vad vet jag mer än att det finns en obändig vilja i mig som kräver mig trots att jag inte vill.

Hur har det gått med assistenterna. Hade hoppats få träffa dig men du svarade inte så jag förstod att det skulle bli för mycket, och på måndag är det dags för ny inläggning...

efa afe

Sitt med mig under den stora eken på gravröset
på stammen som slipats grå av vind och tid
i det av tiden formade landskapet

Känn hur rötterna når ner till gravarna
de som minnet inte minns namnet på
utom möjligen eken

Blicka ut över fälten
ned mot havet som som förde dem hit
födde dem här och döljer spåren nu

Viden rår inte över ekarna
askarna almarna och aspen sjunger
barrbärarna susar oböjda ännu ett tag

Du finns Jag finns
övervakade av korparna
och rådjurens blickar

En dag En natt Ett liv
i universums utkanter
under den skyddande syrehinnan


Svar: Den här sommaren är det mest liv. Inte så mycket leva. Men under eken sitter jag.
Harpasione

#3 - - Pia:

Marig fråga!
Stark?.....kan inte på rak arm plocka ut en enskild person. Men i mina ögon är starka personer de som gör det de vill utan att fråga andra och utan att bry sig om vad andra tycker. De frågar inte om andras synpunker. De sköter sig själv och går sin egen väg.....
Svag? Ja det blir tvärt om. Personer som inte kan ta ett eget beslut, som måste ha andras godkännande på allt de gör. De babblar om allt med alla och försöker få andra att tala om vad som är rätt. Och de måste ha en person i livet att klänga sig fast i.
Enkelt va? Fast å andra sidan är man inte en hel människa med mänskliga känslor om man inte interagerar med andra människor.. Och har empati med dem som man har runt sig,,,
Är det ett val mellan att vara stark och att vara empatisk? Kanske med mitt synsätt....
Ska jag sätta mig själv på den skalan är jag 80% stark och 20% empatisk. Jag är född torr realist och kommit på att jag inte orkar med folk som jag kanske borde orka med,,,,,

Svar: Jag tror inte att empati har med styrka att göra.
Harpasione

#4 - - evelina:

Jag vill vara stark, tack. Jag gillar styrkelyft- och tyngdlyftningsgrenarna och tränar 5 ggr/v. Det hjälper mig att mota min ständigt latenta depression.

Svar: Stark fysiskt istället för svag psykiskt menar du?
Harpasione

#5 - - Anonym:

när är man stark?? O är det bra att vara "stark"? Bet ihop efter Lotta gick bort o alla tyckte jag var så stark. Var inte stark, utan vara rädd att bryta ihop o visa känslor!!