Frustration

När ögonstyrningen inte funkar blir jag till ingenting.
Ingenting mer än en orörlig köttklump.

För att jag är för trött.
För att jag har fått schampo i ögonen.
För att ögonen är dammiga och slemmiga.
För att jag inte har varit ute på två dagar.

Det är så ynkligt lite som avgör.
Köttklump eller människa.

Kroppen ligger i permobilen.
Tänker.
Känner.
Vill.
Men ingenting kommer ut.

Men
om jag sover, väntar, tittar på assistenten så hen tvättar ögonen och ger mig ögondroppar,
då löser det sig.

För en del människor finns det inget som hjälper.
Dem tänker jag på.
.

Kommentarer
Postat av: Anna Margareta

Å jag tänker på dig. <3

2017-09-16 @ 08:44:57
URL: http://blogg.omakastengods.se/
Postat av: Pia

Jo du. Lite små enkla saker för en assistent att göra. Och det är vad som skiljer dig mellan liv och köttklump. Enkla saker och en skör tråd,,,..,
Håller tummar, om Gud vill, inshalla (hur det nu stavas) för att dina assistenter ska lyckas med de viktiga detaljerna!!!!

2017-09-16 @ 15:13:49
Postat av: Irving

Det borde alla tänka på då och då, att det finns de som har det så eländigt att inget hjälper. Kan vara bra att minnas när man har en sten i själen av någon anledning som man faktiskt vet kommer försvinna i sinom tid... Kram till dig!

2017-09-18 @ 12:03:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0