Egentligen
Jag försökte spara drömmen i ord, fast det egentligen är omöjligt.
Det är ingen idé att visa det för någon annan. Egentligen. Men jag tänker göra det ändå.
Så här blev det när jag försökte fånga känslan:
"Åtta rostiga trägafflar måste oljas varje dag
med kärlek.
Någon annan gör det, för jag kan inte,
fast det är min kärlek.
Samma annan ger honom tandborsten varje dag.
Måste också göras.
Hon gör det med kärlek,
för jag kan inte.
Vi bäddar rent i en liten säng, till mig,
för jag kan inte sova bredvid honom längre.
Jag är på väg bort.
Nere vid sjön är vi.
Ljummen vind.
Jag är på väg bort."
Åtta rostiga trägafflar!?
De stod i en kruka, fyra och fyra, hopknutna, och representerade min kärleks mål.
Som jag ska lämna.
Egentligen handlar det om att jag har haft lite problem med andningen senaste veckorna.
Känner du Lufthunger? , frågar min man på Lungkliniken.
Ja!
Vilket perfekt ord.
Jag är lufthungrig, ibland.
Har man känt Lufthunger så vet man vad det är när man hör ordet.
Jag har fått influensa, trots vaccin.
Feber, mycket slem.
Jag är på bättringsvägen.
Jag är tacksam över att du är på bättringsvägen.
Likaväl som jag är tacksam över att du också delar din dröm fast den kan uppfattas illavarslande.
Jag hoppas att du ska fortsätta på bättringsvägen!
Hjärtliga hälsningar från Ann-Marie