Tårar och dregel
Man blir lättrörd, gråtmild, blödig av att ha ALS. 1
Jag antar att det handlar om muskler som inte kan hålla emot känsloyttringarna bara, men jag har egentligen ingen aning.
Och skitsamma varför.
Det går tydligen att medicinera mot det, har jag hört.
Skulle aldrig falla mig in.
Jag trivs med tårar, och känslor.
Jag gråter till och med till Allsång på Skansen.
Något annat som ständigt rinner är saliv.
Jag sväljer inte så bra, och en del sväljer jag i fel strupe.
Det rinner ur munnen och under tracken, och det trycks upp saliv i näsan och rinner ut där.
Jag helt enkelt dryper av saliv.
Ofta.
Ibland rinner den snällt ner genom en slang på tracken och samlas upp i en handske som jag har satt på slangen.
Det går att medicinera mot salivproduktion också.
Jag har provat att få Botox in sprutat i saliv körtlarna.
Svårt att säga om det hjälpte.
Det kanske minskade lite, men Botox är ändå ett farligt nervgift, så jag tog det bara två gånger.
Botox är dessutom svindyrt, så jag tyckte att landstinget kunde skonas från den kostnaden.
Man kan ta åksjukepiller som har muntorrhet som biverkning, men de blir man ju astrött av.
Medicin som minskar salivproduktionen kan också göra ögonen torra.
Så torra att man inte kan använda ögonstyrning.
Aldrig i livet!
Jag har ständigt en handduk tajt runt halsen, fäst med en nypa.
Det är kanske äckligt och fult, men jag har vant mig.
Hellre drypande och kommunikativ, än torr och tyst!
Hej. Självklart ska du gråta! Givetvis! Dina uttrycksmöjligheter är begränsade så var glad för dem som fungerar! Smörjer det upp dina ögon så är det även lite praktisk nytta.....
Saliven är värre. Inga direkta fördelar med den. Jo, mindre hål i tänderna skulle min tandläkare säga. Åtminstone jämfört med en av medicin torrlagd mun. Du fixar och trixar redan nu med problemet. Och kommer säkert uppfinna nya sätt att handskas med det. Kämpa på. Stå ut!