Upphöjd

Det är ju så härligt att gå på utomhuskonsert på sommaren.


Fast det regnar ibland.

Och så ska publiken stå upp väldigt länge.

På en plan yta så att ingen ser bättre än någon annan.


Tänk dig då att du kommer till konserten,

och mitt i publikhavet finns det ett särskilt litet upphöjt podium,

för just dig
och några få andra utvalda.

Där uppe får du sitta,

i en skinnfåtölj (ja, fuskskinn,  men i alla fall...),

med fällbara rygg- och fotstöd.


En sympatisk yngling är avdelad att hela kvällen stå på podiet och mota bort alla berusade och obehöriga som försöker komma upp och göra det trångt och otrevligt för dig.


Som om det inte var nog är det någon som går och köper öl och pommes frites med aiolidip och matar i dig i lagom takt.


Det är så det är att åka på konsert i permobil.


Lars Winnerbäck och Miss Li var det som lockat oss dit.


När vi sent omsider kom hem drack vi te, åt macka och upptäckte hur otroligt kul det blir om man låter min dators talsyntes säga fula ord i långa haranger med sin neutrala känslobefriade röst...  

#1 - - Mari:

Å, vad kul det lät. Jag hade velat vara med!

Mari

#2 - - Jenny Tistell:

LÅter som en lyckad kväll. Jag väntar ivrigt på att få höra de där fula ordena snart... /J

#3 - - Ylva L:

Var det Lars W eller Miss Li som fick er att vilja säga fula ord via datorn?



Lars W, Miss Li OCH Sofia Karlsson kommer mycket snart till en spelplats nära mig. Har inte köpt biljett än, men det borde man ju. Även om man inte kvalar in till ett bra handikapp-podie med bodyguard. Men det känns BRA att veta att rocksverige idag är så välordnat för permobilburna. Jag blev glad av en annan sak - att de typ 200 första får paxa plats närmast scenen via biljett eller armband eller vad det nu var - istället för att stå där oavbrutet och inte dricka för att inte behöva gå på toa och sedan istället svimma lite lagom in i konserten. Fiffigt att slippa det! Fast det kanske man har hållt på med länge....jag lever kvar i eran när Bob Marley var på Grönan. Då var det trångt och svimmigt värre.



När jag satt och väntade på dottern i tre timmar utanför discoSM på Hovet råkade det ju vara Céline Dion-konsert på Globen samtidigt. Det var otroligt underhållande att titta på folk i köerna. Och vilka köer det var. Flera hundra meter till varje ingång. Utom en. Handikappingången var så mycket smidigare. Ett litet gäng som väntade relativt kort tid innan och vips var inne allihop. Helt rätt logistik. Förmodligen blev det ändå lite tröttsam kväll för alla som inte var så rörliga att bara sitta och sitta på samma plats i timtal. Var det värt det tro, för Céline Dion? Hellre Winnerbäck för min del.







#4 - - AnnaMaria:

Ylva stod plötsligt utanför våran dörr i går, med lilla Agust tätt bakom. Blixtvisit så klart, snart skulle färden gå tillbaka till Gotland. Frågor och svar på allt man vill veta och undrar, bland annat din bloggadress som jag nu ÄNTLIGEN fått. Jag är så glömsk och jag glömmer alltid att fråga fast jag så gärna har velat ha den, länge. Nu har jag den och jag läser, läser, torkar en tår, skrattar gott och torkar en tår till. Nej jag tycker inte synd om, jag beundrar, ler och skrattar med, känner med, undrar och får svar i nästa mening. Så stark du är, jag får lära känna dina tankar om så mycket, har undrat så länge. Har mycket kvar att läsa innan jag är ikapp. Vill att du ska veta att jag tänker ofta på dig här uppe, fast jag är nästan osynlig och fast vi inte ses längre. Kan i ärlighetens namn inte sticka under stol med att jag tycker det är lite jobbigt, du vet, den där känslan, vad ska jag säga...hur ska jag göra...vad ska jag göra...och hur..och när... Men jag tänker på dig...ofta.



Konserter med eget podium. ynglingar som matar en med pommes och öl, jo jag tackar, det finns helt klart sämre saker jag tänka mig att fördriva en kväll med. =) Måste också påpeka att det vore hemskt roligt och tramsigt att höra de fula orden, som Jenny T också sa. =)



Många många kramar från mig

#5 - - Nillan:

Vad härligt du skriver! Det måste bli en bok! Kramar

#6 - - Doc:

Hej Tina!

Äntligen har jag fått länken av Anna.

Nu vet jag att resten av dagen inte kommer ägnas åt arbete. Lova att du svär lite nästa gång vi ses ;-)