Ute

Jag har suttit ute i solen idag.
Gick lite på mina ben också,

men det var vingligt.

Solen var varm.

Snödroppar knoppas.

Tänk att det betyder så mycket.


Jag har blivit assisterad också.
Av en tvätt-fascist som vek våra kläder.
En snäll och trevlig tvätt-fascist

som kommer att lösa det mesta.

#1 - - Franck:

Det där sista låter lite som en kombination av min mamma och svärmor (mer säger jag inte) och hoppas på er diskretion. Precis så där kan det kännas ibland efter för många dagar, men jag biter ihop. Dom löser det mesta.

Efter denna reflektion måste jag säga att det är makalöst vad ni måste vänja er vid!

Gårdagen var dock en underbar dag med det där ljuset som varit borta i tre månader känns det (denna snöfattiga vinter).

Hälsningar Franck

#2 - - Irving:

Jadu, man vänjer sig vid allt, som du sa till mig en gång. Och så är det väl, allt man är tvungen att dras med får man lära sig att acceptera. Men en sak jag undrar över är var du hittat alla fantastiska vänner. Som Franck till exempel.

#3 - - harpasione själv:

Jodu, Franck i skogen är en höjdarvän. Och bland det underbaraste med den här bloggen är ju att ni alla får se varandra.

#4 - - Åsa Botshinda:

Vårsolen är som medicin! Här i Linköping lyser
den också men tyvärr med bitande kyla. Ändå är vårsolen underbar och jag blir alltid rastlös och längtande! Förr ville jag alltid bli förälskad men det är jag ju redan.Vintermörkret liksom förvärrar det som är dåligt. Tänk vilka små lyckorus det kan finnas precis omkring en, solstrålar, sol som värmer ansiktet, blomknoppar. Jag njuter i dag av lugn och ensamhet i konsthallen, ingen nytta gör jag, jag pratar inte ens med besökarna! Hemma hade jag fullt upp i går med mat, tvätt och mannens och min bakning. Vi bakar olika bröd, han äter bara sitt... Så firade vi vår Valentin som hade namnsdag och alla 9 barn var hemma. Jag gav alla en trisslott var och bara Valle-Valentin vann, 50 kronor!!Mannen köpte vanilj hjärtan till alla utom sig själv för han bantar alltid. Jag bantar aldrig.
Snart kan man sitta ute mot väggen med solen och kaffet och en varm jacka. Jag såg foton hos mamma av våra då unga föräldrar som satt ute i stark vårsol när de bodde i stockholm. En liten Magnus i vagn och någon mer och någon mage, det var väl du och min käre bror! Jag tänkte kopiera lite foton i kopiatorn och skicka till dig. Sånna där roliga
" Å- kommer-du- ihåg" från länge sedan.
Nu ska jag sluka den 4.e kaffekoppen. Lyser solen i örebro? Kram Åsa B.