harpasione

Ni vet väl att det står er fritt att dela med er av min bloggadress till vem ni vill utom mina barn och deras kompisar?

Kanske särskilt om ni skulle stöta på Bodil Malmsten, Magnus Uggla eller drottning Silvia, men även kusiner från landet, utbrända arbetskamrater, livströtta karriärister eller bara vanligt levande människor.

Göra bok av bloggen? Jomen det är ju där Bodil kommer in. Bara hon får ögonen på den så...

Jag sover ganska gott om natten nu för tiden trots att jag gett upp det där med att vända mig på sidan,

men jag har i sömnen ett väldigt konstigt förhållande till min kropp.

Det är som jag inte vill kännas vid att alltihop fortfarande är jag.

En natt hade min högerhand fått i uppdrag av vänsterhandens mamma att ta hand om den.

En morgon påminde jag mig att jag hela natten betraktat vänster hand som "den kristna handen"(?).

När jag sett på fotboll fram till läggdags kan hela natten bli präglad av kampen mellan två lag, två sidor av min kropp. Om jag vrider huvudet åt ena hållet är jag i Portugals mål och åt andra hållet i Tysklands och så styrs alla mina rörelser av regler och turtagning. Helt plötsligt får jag inte lägga benen åt höger för det är Portugals tur att vara där.

Jobbigt.

Jag har börjat med att försöka intala mig själv innan jag somnar att hela min kropp med alla armar, ben och händer är min, bara min och nu ska hela jag sova.