Vad heter du?

Tomas Qvick har bytt namn.

Till Sture Bergvall.

Skulle du ta Sture Bergvall om du fick välja?

Han kanske inte fick välja?

Ditt namn skall vara Sture, dånade en röst från ovan.

Och Bergvall var mammas flicknamn.

Det måste finnas en mamma till Tomas Qvick.

Huga.


Majvor, tänkte jag.

Eller Inga-Lisa.

Om jag fick välja.

Grönlund i efternamn.

Men det låter lite för mycket som signaturen under en insändare som förfäktar sunt förnuft.

Eller ännu värre -sunt bondförnuft.


Det finns inget sunt förnuft.

Och vad vet en ordinär bonde?

Allting är mycket mer komplicerat,

eller väldigt enkelt.


Pepita Snuskig skulle man kunna heta.

och underteckna insändare med.


"Jag hatar alla jävla pinniga, odlade tallskogar. Det borde absolut vara olagligt att skapa skogar utan inbjudande mosstäcke, skönhet och mångfald. "

Pepita Snuskig

#1 - - Mattias S:

Det finns många lediga, välklingande kvinnonamn: Salmonella, Malaria och Klamydia till exempel. Pojknamn: Kulvert finns väl ingen som heter?



Var det inte du som uppfanns den välklingade Hollywoodstjärnan Rigor förresten? Rigor Mortis.



Jag går också och lurar på en pseudonym. I min ålder, förti bast, byta namn... Men vafan ska jag heta? Förslag, någon?

#2 - - Franck:

Har du inget namn i släkten du vill ha, kan du spanskifiera nåt namn (eftersom du nu bor i Chile om jag förstått det hela rätt), nån i historien som du vill komma ihåg att efterlikna, varje gång nån ropar på dig?



Kanske Manuel (Manuele?) efter V Jara "Te recuerdo Amanda, la calle mojada, coriendo a la fabrica, donde trabajada Manuel". Min dotter heter Amanda, också för betydelsen, men jag (när det kom på tal) tänkte på Jaras Amanda. (Det är kontexten i sången och när Jara sjöng detta som är känslomässigt, kanske inte så mycket den raka meningen.) Men det är fortfarande enkla och rättframma människor vi borde önska oss vara, lite som i Dietrich Bonhoeffers ord (tysk präst, från 1942, utsmugglat från koncentrationsläger, där han senare avrättades), om ni frågar mig. Men alla borde väl fråga sig själva i första hand så klart. Så här skrev han:”Vi har stått som tysta vittnen till onda gärningar; vi har dränkts i många stormar; vi har fått erfara konsterna av tvetydighet och förevändningar; erfarenheter som gjort oss misstänksamma mot varandra och hindrat oss från att vara ärliga och öppna; outhärdliga konflikter har slitit ut oss och gjort oss cyniska. Är vi fortfarande till någon nytta? Vad vi behöver är inga genier, eller cyniker, eller misantroper, eller duktiga taktiker, utan enkla, ärliga,

rättframma människor. Kommer vår inre motståndskraft att vara tillräckligt stark, och vår uppriktighet mot oss själva tillräckligt kompromisslös, för att finna en väg tillbaka till klarhet och rättframhet? ”



Sa jag att Mattias är ett mycket fint namn!?

#3 - - Lena:

Det var det roligaste jag har hört på länge...

Pepita Snuskig... var får du allt ifrån???

Puss på pannan

#4 - - Mattias S:

Det där var både fint och engagerat, tack Franck. Det enkla är det svåra, som bekant. Less is more. Ord missbrukade som klyschor, men jag finner dem outslitliga.

I Chile betyder är ordet ödmjuk (humilde)synonymt med torftig. "En ödmjuk bostad" (una casa humilde) betyder inte att den är enkel, utan att den är alltför liten och att det regnar in. Så fel kan språket leda oss.

Victor Jara... Vet du, jag bor i Victor Jaras hemstad, Chillán. Men det är inte precis så att hans ande svävar över staden. Jag tror inte att ens hälften av befolkningen vet vem han är. Militärregimen ställde till en enorm skada på den chilenska kulturen. Däremot har vi 30 apotek på 200.000 invånare! Den apotekstätaste staden i det apotekstätaste landet, Victor Jaras, Violeta Parras och Pablo Nerudas hemstad. Samt Claudio Arrau, en av 1900-talets största pianister. Ska man skratta eller gråta?

ORM kallade jag mig ett tag. Apotekarnas djur. Mytologiskt ett läkedjur.

Amanda hette vår lilla kisse här i Victor Jaras stad. Men hon fick sota för hundarnas katthat alternativt svartsjuka. Hon var en särdeles trevlig kisse. Treåringen vill ta henne till doktorn fast det var tre månader sedan vi grävde ner henne under citronträdet.

Mm, Mattias är fint. Men det har tagit mig ända tills nu att bli bekväm med det, kanske för att jag på något underförstått plan inte känt mig bekväm med dess betydelse: "Guds gåva". Det är mycket att leva upp till. Min mors flickefternamn skulle jag kunna ta, Franzén, men det känns som att jag överger barnen då, de blir kvar med mitt tidigare efternamn.

Rigor Mortis låter fint uttalat på amerikanska, men betydelsen är inget att stå efter... Likstelhet.

#5 - - Franck:

Pepita Snuskig skulle väl kunna vara en tyskättling i Chile? (Snuskig uttalad på tyska då...)

#6 - - MB:

Du är så himla knasig!

smile

Majvor låter förresten som ett namn på en ko. =)

#7 - - Isabella:

Pjäsen jag såg med yngsta dottern idag handlade om en flicka med namnen Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump. Inte illa.

#8 - - Jenny:

Hörrudu Pepita Snuskig, nu hade jag ju skrivit ett långt inlägg här som inte alls kom med. I bland är din blogg knäpp!!! Jag skrev i alla fall något om att alla reagerade på namnet Amos och inte alla var fullt så förtjusta. Nu har vi namndiskussioner för fullt. Från början var ju tanken att beta av dem en åt gången: Amos Bmos Cmos Dmos...osv men det orkar jag nog inte med. Har du eller någon annan några bra namntips, förutom då Pepita snuskig?

#9 - - Franck:

Amos tänker jag på Oz, tvärförfattaren och fredsaktivisten och f d kollektivbybon (han slogs för att hans begynnande författarskap skulle räknas litegrann på kibbutzen på 50/60-talet, så han kunde ekvivalera några skrivtimmar mot åkertimmar). Han stötte på hårt ideologiskt motstånd, kanske en diskussion för er på Huset?



Tänk att du, H, träffar på spikens huvud hela tiden. Namn är inte oviktiga, men något man växer in med också. Jag har bytt ett förnamn under livet, det var viktigt, nu funderar jag på ett tillägg till efternamnet. Tokigt? Varför det? Det är markeringar, nästan som en passage-rit (övergång-från-en-livsfas-till-annan-rit) och varför får inte vi styra den, likväl som kollektivet/konvenansen?



Herregud, Mattias! Chillàn minns jag inte att jag hört talas om och de kommer alla därifrån! Fint att bo där. Men du, även om Chile skiljer sig från Sverige, så vet nog inte så många svenskar vem Elin Wägner är t ex. En av våra finaste författare och mest engagerade medmänniskor. Hade hon varit född i Chile, hade hon (före -73) haft ett antal statyer och fortfarande blivit läst i skolorna (fortfarande före -73). Här finns hon inte ens på staty, någonstans, och hon har förtigits, trots sitt briljanta tänkande som engagerat värnat livet. Nu är det skillnad och hon läses igen (jag själv är såklart inget undantag - trots att jag varit i 'alternativkanten' stora delar av livet, var Thoreau, Naess m fl de stora; men inte Wägner med Väckarklocka. Herregud hon är ju begriplig och tänker med båda fötterna i myllan. - jag upptäckte henne sent för några år sedan (även om namnet var känt).)



Ursäkta det långrandiga, men här kan vi ju välja själva!

#10 - - Mattias S:

Franck: Visste du att Elin Wägner hör till mina husgudar och att min dotter är döpt efter henne (och sin farmor, föralldel)? Att hon låg bakom att chilenska Gabriela Mistral, som såg barnen, fick Nobelpris; med den kopplingen var det så extra fint att döpa svenskchilenska Andrea till Elin också. Elin Andrea heter hon, i skolan säger de Elin (om än med konstigt uttal).

Och så hade hon humor också, EW, glöm inte det! "1900-talets intelligentaste svensk" tyckte Anita Goldman när seklet skulle sammanfattas. Jag håller med henne.



Har du hört om när Hjalmar Söderberg försökte håna det unga pennskaftet och påstod att vad de skrivande kvinnorna egentligen ville, det var att vara en karl. Elin Wägner lär ha lagt huvudet på sned och illmarigt svarat: "Med handen på hjärtat, käre Hjalmar, skulle inte du också hellre ha velat vara en sån?" Resten är historia; Hjalmar Söderberg kom på att skrivande var en omanlig syssla och gick i landsflykt - kanske fördriven av EW:s ord med efterföljande skrattsalvor? Albert Engström var åhöra vittne och den som återberättade episoden.



Jag måste göra dig besviken på punkten statyer i Chile, är jag rädd. Här blir bara uniformsklädda män staty. Dessutom med bara huvud och epåletter men inga armar och ingen kropp. Det är en styggelse.

#11 - - Franck:

Så fint det sitter ihop! Elin, som också min mormor hette (mamma svenska), är ett fint namn, Hon var nog tuff för oss dåtida män, Elin W, och rapp förstår jag... Men om Allende hade fått fortsätta, då hade säkert både Mistral och Parra stått statyer (jag har ingen aning). Vad spännande att du bor där!

#12 - - T:

Hi hi. Världens roligaste inlägg. Du är så skön!