Önskelista

bussarong

varför kommer precis allting tillbaka,

utom bussarongerna?

Upp med handen du som hade en

 

frisk

vill jag gärna bli

jag ser stjärnan i det blå

allt jag önskar kan jag få

 

örsprång

vill jag inte ha

men ordet tillbaka

öroninflammation är sjukt och kräver antibiotika

örsprång botas tillfälligt

så man kan somna om

av att mamma blåser lite svagt i örat så trumhinnan buktar tillbaka

(inte pappa, dels sover han dels har han skägg)

sen går det över

 

herta muller

som e-bok

jag är verkligen nyfiken på henne

#1 - - Hedda:

Va e en bussarong?

#2 - - Ylva L:

Sitter här med handen skyhögt upp. Jag SYDDE till och med en bussarong i slöjden, så 70-tal det kan bli eller? Jag tror inte jag tänkt på ordet bussarong sedan dess, så det blev min julklapp, att återupptäcka bussarongen.



Hoppas alla dina fyra önskningar slår in.



(Någon med mer känsla för design får gärna rätta mig, men min beskrivning är att bussarong är som en blus, fast utan knäppning. D v s krångligare att få på och av. Och den är defintivt utan passform, har gärna lite puffiga ärmar och ofta fult mönster på tyget... Berätta gärna vad som lockade med plagget mer än just själva ordet bussarong...)

#3 - - Mattias Sigurdsson:

Bussarong KOM tillbaka ju. Det är en fransk blus för arbetare från sjuttonhundralet sådär, om jag inte har helt fel för mig. Och har den gjort comeback en gång kan den väl göra det igen?



Bra örsprångtips där, tack tack. Själv togs jag jämt till doktorn och blev urvaxad med en saftblandare som fanns där på jourcentralen (hette det så?). Mina föräldrar sa öroninflammation, hade de sagt örsprång hade det kanske gått över?



Det är viktigt med ord och deras konnotationer, varför envisas vi med att säga sjukhus? Lasarett, efter Lasarus som väcktes från de döda, inger mer hopp om tillfrisknande. Fram för lasarett, jämte örsprång då!



Ylva: Du var väl... bussarongig hela du, var du inte? Nej, inte som en blus, utan knäppning, passform och med fult mönster, det är inte det jag säger att du var... utan mer... ledigt klädd. Det är du nog än? Du har väl inte tappat stilen?

#4 - - Mari:

Jag sydde också en bussarong. Av ett gammalt vitt lakan och med blå mönstersömmar, från en särskild inställning på symaskinen, runt halssprundet. Själv kände jag mig väldigt fin i den.

#5 - - cruella:

Jag hade bussarong, en blå. Litet broderat band i sprundet. (Sprund är för övrigt ett ord man inte ofta hör.)



Hedda får bildgoogla!



Herta Müller tror jag verkligen du kommer att uppskatta. Orden, du vet.

#6 - - MB:

Hade bussarong, har bussarong, kommer alltid att ha bussarong.

Har tyvärr örspång också för tillfället!

Inte hjälper det med aldrig så många pustar i örat!

Inte ens penicillin hjälper. Vart är vi på väg?

Julkram

#7 - - Hedda:

Tack nu vet jag vad en bussarong är! Och här verkar det som om det är bussarong som är grejen, Så hoppas hoppas du får allt på din lista kanske två bussaronger till och med.

#8 - - ewa:

Bussarong, smaka på ordet...

Herta Müller är intressant!

Hoppas du hittar din stjärna!

mvh ewa

#9 - - Isabella:

Örsprång, det onda, med varmt blås i örat, det kan jag inte längre önska mig, det fick jag som barn och minns det med kärlek. Bussarong, ett roligt ord, men jag vet knappt vad det är, liknar det anorak? Fast tunnare?



Jag önskar mig en ny smak att längta till. I fyrtio år och tre graviditeter längtade jag efter ostron. Nu har jag ätit ostron. Och slutat längta efter det. Men kanske gåslever? Jag har aldrig ätit gåslever.

#10 - - Ylva L:

Mattias - det är möjligt att jag upplevdes som bussarongig. Dock är min förknippning av bussarong något klaustrofobiskt, andas inte frihet. Och jo - jag har nog tappat stilen, eller kanske hittat den?

#11 - - Mattias S:

Ylva: Låter bra det. Mer kan jag inte säga för då blir jag filosofisk, och den kvoten har jag fyllt med råge i den här bloggen.