Semester

Ibland sitter jag där med kaffet i glaset och sugröret i munnen,

men det går inte.

Få saker gör mig så förbannat frustrerad.

Jag kan få kaffet direkt i magen för att slippa huvudvärk

men nu skulle jag ju på skidläger.


När man ska sitta i färdtjänstbussen fyra timmar,

fälla upp mobil lyft,

ta sig i stuga

och packa fram toastol

innan man får kissa

vill man inte ha kaffe.


Inte vill man ha huvudvärk heller

så nu är jag tillfälligt koffeinfri.


Inte så gott.

Men praktiskt.


Vi gör så här när vi ska ha skidläger:


Vi hyr en stuga för tolv

och så åker vi dit tjugo personer,

varav en med permobil, mobil lyft och toastol.

Lägger ett assistentschema så två vuxna hela tiden tar hand om mig,

matlagning och små kusiner som inte vill åka skidor.


Jag var nästan ute i backen en gång

men då körde permobilen fast

och jag fick titta på utsikten medan sju vuxna slet sig svettiga och blodiga innan jag var flott.


Jag har bastat.

Jag har fått ansiktsbehandling och massage,

och blivit kliad med huvudkliare.

Jag har ätit god sås.

Jag har skrattat.


Jag har inte åkt skidor.


PS Puss i pannan funkar!

Vare sig man känner mig väl eller knappt alls.

#1 - - Mattias:

Blodiga? Nu tar du väl i ändå?

Tack för ett gott skratt, Tina.

Själv gick jag i sand i helgen. Floden Itata är nästan uttorkad, minst två hundra meter får man gå över het sand för att komma till vattnet. Man kan balansera på broräckets skugga och leka att man ramlar ner och slår ihjäl sig, eller överlever, som man själv vill och väljer. Man kan slå ihjäl sig varannan gång och överleva varannan om man känner för det.

Alltnog... Sen gick vi till en pöl på den uttorkade sidan, i vilken fyra stora karpar blivit kvar och nu rörde sig halvt synligt och halvt mystiskt. Spännande för både Emil och mig. Vidare svirrade stora trollsländor över pölen, som sagt var - Aeschna av något slag. Inga krokus här inte, utan full sommarvärme, fast snart går det mot höst.

#2 - - Mattias:

Det verkar vara något fel på din kommentatorsfunktion. Det här inlägget gick inte att kommentera i morse, och nu går det inte att kommentera det senaste. Slutsats: det nyaste inlägget går inte att kommentera.

#3 - - Franck:

Puss i pannan var det! Fint att du var i backen (fast nästan på backen)!



Jaså, det var BRIST på kaffe, tokigt. Och jag som har en kollega som som låtit operera sig och hon var så näringsfattig, så läkarna gav henne näring intravenöst (20 liter). Hon kom direkt till jobbet och pratade utan ände och var så dynamisk och spirituell att vi noterade skillnaden mellan henne och oss, bleksiktiga och lungsjuka tedde vi oss. Och det var brist på kaffe för oss, så jag förstår. Men lite nyfiken blev jag på den intravenösa näringen.



Den Bleksiktige

#4 - - Mari:

Det var nästan lite halvgrymt av dig (men det var nog helt oavsiktligt och förmodligen beroende på skidresan) att inte skriva något på fem dagar efter "Beska droppar". Jag började nästan tro att du var så arg så du inte ville fortsätta skriva, eller - hemska tanke - hade satt kaffet i vrångstrupen.



Men så kom ju tre långa, innehållsrika, fyndiga och tänkvärda inlägg! Du är bara så bäst!



Puss i pannan!

#5 - - Ann-Sofie:

Håller med Mari, jag kände mig lite orolig när jag inte kunde se några nya inlägg på flera dagar. Det glädjer mig att du har varit i skidbacken, fått massage och framförallt att du har skrattat.

Kram Ann-Sofie