kropp
Jag hinner inte ens ha tråkigt.
Därmed inte sagt att jag har roligt.
Det har jag inte.
Jag lider och kvider, får lugnande piller, har ont och andnöd.
Men allt tas om hand på bästa sätt.
Mitt rum kryllar av experter och jag ligger på en dyr högteknologisk madrass som pumpar runt luft under min ömtåliga lekamen.
Nu måste jag erkänna att jag kämpar lite faktiskt.
Medan jag ligger här har min familj köpt ett hus.
Tror inte ni anar hur stort det är.
Vi har alltså aldrig ägt en bostad, en bil eller en kaffebryggare, och nu är vi plötsligt både bil, och villaägare.
Lån, räntor, lagfart och gud vet hur många nya ord vi får använda.
I den gula villan med kakelugn ska vi hysa två assistenter dygnet runt för att vårda mig och min respirator.
Ikväll tror jag att jag ska hinna se lite på tv. Kanske Bröllopsfotografen. Den var ju lite bra.