Sanningens bok

Jag hade en bok när jag var liten.

En sån där billig med pärmar av tunn papp.

Jag har den fortfarande.

 

Söndagsdockan

En flicka hade sex dockor från olika länder som hon fått av pappa sjöman.

Alla dockor hade en egenskap gemensam med flickan.

Hennes rosiga kinder, hennes bruna ögon, hennes lingula hår…

Flickan tyckte det skulle sitta fint med en sjunde docka så hon hade en för varje dag i veckan. Det tyckte inte pappa sjömannen.

Sonika gick flickan med alla dockorna i sällskap till dockfarbrorn och beställde en sjunde docka.

Dockfarbrorn granskade flickan och dockorna och bad att få behålla de sex dockorna medan han tillverkade den sjunde.

När flickan hämtade dockorna och fick se den nya dockan var den en kopia av henne själv.

 

Jag rörs till tårar när jag skriver slutraden.

Varför vet jag inte?

 

Det konstiga är hur ofta jag kommer att tänka på den där boken.

När någon har en egenskap av någon annan.

Ja, precis som i Söndagsdockan, tänker jag.

 

Vad är det för allmän sanning den rymmer?

Och varför föll just jag för just den sanningen så till den milda grad?

 

Att alla hör ihop?

Att vi liknar varandra?

 

Så banalt,

så rörande,

så trösterikt.

 

Ludde lejons födelsedag

hade jag också.

Den var läskig…

#1 - - ewa:

harpasione!

Vi hör ihop! O vi är likadana! Faktiskt, med små skillnader...

Någon undrade varför man ska läsa Herta Müller... kanske för att vi är likadana?

Tack för att du skriver din blogg!

mvh ewa

#2 - - Maud:

Jag har också den boken!!

Den ligger i säkert förvar i en byrålåda.

#3 - - Mattias Sigurdsson:

Att boken handlar om dig verkar uppenbart, annars skulle du knappast bli så berörd av den. Speglar inte det dig ganska bra, att du genom att vara utåtriktad och empatisk har sett dig själv speglad i många människors liv och sätt att vara, men i slutändan ändå haft en stark inre röst som tillåtit dig att etablera en stark kontakt med ditt verkliga jag? Om inte förr, så åtminstone på den sjunde dagen. Typ.

#4 - - Mattias Sigurdsson:

Själv har jag återfått en av min tidigare barndoms favorit, en minibok av Janne Lööf: Viktor bygger en bro.



En man med en egen ö och en tam mås bygger en bro. Det kommer folk. Det kommer en kapitalstark man och bygger en fabrik. En stad växer upp. Det blir bullrigt och svårt att andas för Viktor och hans mås. Det finns bara en sak att göra, står det i boken. Vår hjälte tar sin båt och seglar ut till en längre ut belägen, folktom ö.



Vi är tidigt predistinerade för vissa liv och upptäckter, tror jag.

#5 - - MS igen:

Den sjunde dagen lär förresten stå för tillblivelse, fullbordan. Får du ihop det?

#6 - - mAria:

Hej. Jag tolkade det som att de sex olika egenskaperna hos dockorna och dig sammanfattades av den sjunde, dvs Hela DU! Livt handlar ju om att försöka samla ihop sig och bli en hel person.