I takt med tiden

Varför tycker alla alltid att det går så fort!?

Hörs det redan att jag retar mig på det?

Det blir så fort höst och det blir så fort mörkt och sen blir det så fort ljust nästa dag och så ska vi inte tala om hur fort våren kommer.
April gick fort, och oktober och september.
Barn blir stora så fort också.

Varför lär sig folk aldrig?
Varför har människan inte anpassat sig till tidens gång?
Eller är det något slags tics att hålla på och säga så där?

Har vi alltid hållt på så här?
I det gamla bondesamhället, där allt gick så jäkla långsamt. Det blev ju ljust lika fort då?

Men det som verkligen går fortare nu, det kommenteras aldrig.

Tänk vad fort det mejlet kom fram!
Så fort jag kom till Stockholm med tåget!

Det som gått i samma takt i årmiljoner, det tröttnar vi aldrig på att älta.

Tänk att det redan är första advent, kommer vi snart att få höra. Och sen går det så fort fram till jul. Och julen, den bara svischar förbi. Kan det bero på att den bara varar i tre dagar?

Finns det egentligen något som går långsamt?
Eller kanske alldeles lagom fort?

#1 - - Mattias:

Jamen november segar sig ju fram! Dålig tajming där, Tina. ;-)

#2 - - Ettie:

Nähä, inte hörs det att du retar dig på det :-) Kan hålla med dig till stor del, det är mycket snack om det nuförtiden. Det borde ju kännas som att det fanns mer och längre tid eftersom man kan - om man vill och har tillgång - fixa saker snabbare och få tid över. Istället har det blivit tvärtom. Ju snabbare meddelandemöjligheter och info-inhämtning desto stressigare och kortare om tid. Eller? Vet inte om jag hann med nu... s

#3 - - Mattias igen:

Passa nu på att märka hur yin- och yangigt bakvänt allt är! När tvättmaskinerna gör jobbet åt oss, ja då har vi plötsligt mindre tid över till oss själva. Och pensjisarna, som bara har några år kvar i livet, har tid att ta det lugnt i trafiken, medan unga med ett hav (relativt hav) av tid framför sig måste dra på av bara den för att hinna med.



Bli nu taoister hela bunten! Allt är precis som det verkar, fast ut och invänt då, alltså.

#4 - - cruella:

Du funderar faktiskt alltid bäst av alla.

#5 - - Sassa:

Håller med dig. Borde lära oss ta vara på nuet!

#6 - - Jag:

Jag vet fanimaj vad som går fort - min jävla lungsjukdom!! Den har inte vett att vänta och fattar inte vad skynda långsamt betyder, nä nä nä här försvinner det lungkapacitet i samma takt som sekundvisaren rör sig!!! Och det är fort det....Röv!!!!

Hoppas din sjukdom har lite mer hyfs!!

Kramen

#7 - - Sassa:

Det är därför vi måste ta vara på nuet. Lungor och sjukdommar kan inte stava till hyfs !

#8 - - Lakritz:

Det är nog så att vi inte hinner med allt som vi göra och att vi inte är riktigt "färdiga" med det som var, vi vill ha mer.

#9 - - Lakritz:

Det är nog så att vi inte hinner med allt som vi vill göra och att vi inte är riktigt "färdiga" med det som var, vi vill ha mer

#10 - - mia:

Varför stör du dig på det? Det är precis som när folk pratat om vädret.. Ibland vill man väl kanske gnälla lite och det är helt ok det med. Jag stör mig på elaka människor, men jag antar att det finns olika nyanser i allas uppfattning om vad som är viktigt :)

#11 - - ThereseW:

Jag tror att det beror på att vi lever så jäktade liv i så högt tempo. Om vi gjorde färre saker skulle tiden gå långsammare för då skulle vi hinna känna efter. SÅ tiden gick kanske långsammare i det gamla bondesamhället? Det är min teori i alla fall.

#12 - - annika:

Långsamhetens lov sjungs ju för en tid men den verkar bortglömd. Jag orkar inte längre skynda mig och tar det lugnt. Kommer till och med för sent till jobbet ibland. Stilla tid. Allt finns!

#13 - - Lasse Nitare:

Var det inte även Aristoteles som beklagades sig över ungdomens förfall? Så vi beklagar oss nog nu som förr. I kosmiska perspektiv undrar jag hur Gud tänkten, när han skapade tiden. Men tiden är ju relativ även för ens sinne. Här på jordskorpan verkar den upplevelsebaserad. Den går långsammare när man är ung eller upplever mycket, som på en intressant semester.

Om det har blivit någon skillnad från förr, så skyller jag på elektriciteten. Nu kan man ha ljust dygnet runnt. För att inte tala om att döva tillvaron med stressande tidsfördriv såsom TV och datorer. Tänk vilket lugn de gånger som det är strömavbrott. Grilla korv i öppna spisen i ljuset till fotogenlampor. Sitta och sticka raggsockar med ryggen mot en svart TV-apparat, med ansiktet värmt av en brasa. Jag vill alla fall smaka på det någon gång varje vinter!

#14 - - Håkan (med Gerd):

Jag försökte hinna med att skriva en kommentar till uppåt värre, men då skrev du skräck innan jag var klar.

Och då skulle jag slå ihop det jag hade skrivit till den förra med det jag tänkt till den senare. Och då skriver du I takt med tiden.

... det är då inte jag!



Men är det tiden som går fort eller jag som är långsam? Hm, det tål att tänka på en stund till ... återkommer ...

#15 - - Alex:



Det beror gissningsvis på det egna åldrandet i kontrast mot referensramen att vara barn och tycka att tiden ofta går väldigt långsamt. Ju äldre man blir, desto snabbare tenderar vi generellt sett att uppfatta tidens passage som. Kunde vi leva i 10,000 år så skulle säkerligen ett sekel eller två bara swischa förbi också.



Fast du har ju förstås rätt i att det inte tjänar någonting till att upprepa det hela tiden.. men så är det med klyschor; folk säger ju att boken var bättre än filmen och andra allmänna sanningar väldigt ofta också.

#16 - - Marie KJ:

Jag har läst att tiden går som långsammast när man är 12 år, sen accelererar det och går bara fortare och fortare!

#17 - - Suwa:

Jag vet nåt som inte går fort! 15 åriga döttrar på morgonen....

#18 - - Sven Passgångare Lindh:

Svaret på din fråga är PASSGÅNGAREN.

Passgångaren går lagomt fort och sakta i alla fall ALDRIG för fort. Pröva så får Ni alla se. Att gå i passgång gör att det inte kan gå för fort.

Så kanske svaret på tidens ilfart - som vi upplever den- helt enkelt är PASSGÅNGen.

vÄNSTER BEN FRAM SAMTIDIGT SOM VÄNSTER ARM FRAM...HÖGER BEN FRAM SAMTIDIGT SOM HÖGER ARM FRAM..

Inte fuska Suwa o Alex, nu får ni börja om...vänster vänster...höger höger..



Jag ska nu praktisera detta i Hemus mellan 12-13.....Där håller man på att tillverka snö som ska levereras tillö örebro och övriga landet för ni vet väl att all snö tillverkas i Mora och sedan levereras och släpps ner med helikoptrar över landet.Nu fick ni veta en hemlis...



Ha det och ta det långsamt...vänta på dom som tänker "efter"



Sven Lindh

#19 - - Kicki:

Haha, bara vanligt socialt bekräftelsesnack. Jag håller med dig och du håller med mig och tiden går fort, och november är trist, och snart är det jul och skönt med lite ljus. Så rullar det på. Det är bara något man säger, liksom allt annat dösnack som sprids runt runt.

#20 - - Mattias:

Kicki: Vad är skillnaden mellan "vanligt socialt bekräftelsesnack" och ljug? Att säga sånt man inte känner och menar...? Finns det någon annan poäng än att inte behöva visa vem man är och vad man egentligen bär inombords?



Sven: Jag tänkte just det, Sven Passgångaren är nog rätta svaret på Tinas fråga. Så då hade jag rätt.

#21 - - Maria:

Tror att allt handlar om att jämföra. Förr levde man inte så länge som nu, de flesta jobbade jämt om än inte så fort, kroppen var gammal vid 40, man hann inte tänka på allt man inte hann med och dessutom visste man inte allt man inte han med som vi mediebombade nutidsmänniskor. Men man sa säkert -åh är det redan jul igen! Vad fort tiden går. Och barnen de växte säkert lika fort som nu!

#22 - - Björn:

Jag var trött och gick till vilorumet på jobb. 10 minuters vila bara. Plötsligt hade det gått 45 minuter och jag missade nästan eftermiddagsfikat.

#23 - - Håkan (med Gerd):

Jo jag är här och läser vad ni skriver. Och jag skriver själv ibland. Det snöar och det ser trevligt ut. Tiden går och vi bekräftar varandra.



Men hallå, snälla, förakta inte det. Det är ju det som är själva hemligheten.

#24 - - Nincasol:

Jamen nu kommer det INTE att gå FORT tills vintereländet är över och det blir vår igen.

Längtar dit även om vinterlandskapet kan vara vackert men ack så besvärligt.



#25 - - Mattias:

Håkan: Jag tror att vi kanske pratar förbi varandra. Det är svårt med ord, framförallt när man inte har varandras ögon att blicka in i och varandras minspel att läsa av - DET är att bekräfta varandra.



Klart att vi behöver bekräfta varandra, men för det vi är, inte för vad vi förväntas eller låtsas vara. Men som sagt var, det är möjligt att vi menar olika... fast samma då... Om du förstår hur jag menar...?

#26 - - Karna:

Först och främst ett stort tack till Tina för att Du delar med dig av dina innersta tankar. Jag har följt din blogg enda sedan jag läste att du var på förslag som sommarpratare. Jag har länge velat skriva en kommentar men har inte känt att jag har haft något att bidra med. Jag är frisk och lever ett lyckligt och innehållsrikt liv. Jag njuter av varje dag men tar inget för givet. Jag har ett bra jobb och har dessutom tid att ägna mig åt musik på amatörnivå. Är med i en blåsorkester och är ute och spelar och sprider glädje. Din historia om saxofonen är helt fantastisk. Bra att du gav bort din musikalitet till Gunhild Carling, som jag hade förmånen att få spela med för några år sedan. Dina ord berör mig mycket och du finns med i mina tankar. Dock håller jag inte med om att det fanns mindre stress i det gamla bondesamhället. Tänk så beroende de var att få in skörden i tid. Och tänk på allt arbete under hösten med slakt, julbak m.m.

Men ordet stress var inte uppfunnet och det var nog bara till att gneta på för att hinna med alla bestyr. Själv tror jag att dagens stress till mångt och mycket beror på att vi inte kan säga NEJ. Vi ska hinna med så många aktiviteter så möjligt och det gäller inte minst barnen. När våra barn var små fick de ägna sig åt max en aktivitet i veckan. Jag tror att många hade kunnat ta det lite lugnare om de bara insåg att man inte måste vara med på allt.

Till sist vill jag bidra med ett litet citat som jag lagt på minnet "Age is a matter of mind, if you dont mind it dosent matter.

#27 - - U-C:s dotter Ulrica:

Tina, Håkan (med Gerd) och alla ni andra,

I kväll kommer det att pratas om ALS i Gokväll, SVT1 kl. 18.15.

#28 - - Ylva:

Jamen, tiden går fort för att vi gör så många fler saker än förr. Reser, ser på TV, går på bio, reser ännu mer, sportar m.m. Jag gillar allt det där. Jag kan ta att tiden springer iväg när man har roligt.

#29 - - Håkan (med Gerd):

Tack Ulrica jag hann precis sätta på TVn och se inslaget. Det var roligt att se Anneli igen, som Gerd och jag träffade i Göteborg.

Allt gott till Sissela och Robert(kom jag ihåg namnen rätt?)

#30 - - Mattias:

Ni pratar som ni har förstånd till. Stress i det gamla bondesamhället bara för att höskörden brådskade... en vecka om året... typ. Och så Ylvas nya: Vi har så KUL hela tiden!



Jag tar mig faktiskt för pannan. Vad har ni under hårrötterna?



Läste ingen Alfons Åberg för er när ni var små? Det är BRA att ni har tråkigt...

#31 - - Julia Reijs:

Du är så fin Harpasione. Ger hopp. Ger liv.



När jag inte vågar göra något, då rädslan håller mig tillbaka brukar jag ibland tänka på dig. Sen gör jag det, det som jag inte vågar för jag kan ju fortfarande göra det jag vill. Då ska inte rädslan få begränsa mig–det är jag skyldig dig.



/tänker på modiga dig, julia.

#32 - - mAria:

Men jag brukar tänka att TID finns inte. Det är vi som springer.



Bekräftelsesnack är viktigt, som bruket i muren. Vad ska annars hålla ihop stenarna?

#33 - - Kusin Maria:

Jösses vad bra! Jag kommer alltid att tänka på dig när jag säger det nästa gång "att tiden går så fort" kommer att skämmas lite också. Elis 103 år säger också att det gått fort, han hann aldrig med intenettåget. Tiden gick väl för fort:)

#34 - - Taran:

Du är så tankeväckande,Harpasione!!Och alla,som kommenterar,väcker ju också intressanta(?)tankar!Som Sven med sin passgång som kameler,giraffer och vissa travhästar tydligen!?Lärorikt och roligt(ursäkta Mattias)samtidigt.Jag läste på nätet om tiden och hur ur led den är.Ganska rolig läsning om tiden ock det allmänna jäktandet på www.jnytt.se/nyhet/15579/ur-led-ar-tiden.Man säger ju ibland/ofta,att "det här är inte kul" om olika saker.Men är det någon som har sagt,att det nödvändigtvis skall vara kul/är så lärorikt med kul hela tiden???Väntar på ett inlägg om det Harpasione!Om jag nu inte "bara skojar" igen?Ämnen i världen tar ju inte slut,och vi har "vår" författare "nära oss".

Jag tänker också på dig,och beundrar dig/Taran

#35 - - Mattias:

Vad ska jag ursäkta, Taran? Jag tycker också Sven Passgångaren är en frisk fläkt här, det har jag tyckt från första stund. Om det var det du syftade på?



Ska passa på att beklaga att jag hänger förjämnan (jobbar vid datorn, ett musklick bort...), men internet är ju så TRÅKIGT ju! Ont om bra ställen att hänga på, tycker jag. :-(



Fast det kanske är just TRÅKIGT jag behöver ha just nu? En hel del talar faktiskt för det. Tråkigt är ingången till kul, som Alfons farmor lärt oss alla. Jag skojar inte.

#36 - - Mattias:

Hänger HÄR skulle det förstås vara.

#37 - - Ylva L:

Min mammas längsta dagar när hon var liten var Långfredagen. Då skulle man ha tråkigt. Bara. Och hela dagen var full av saker man inte fick göra.



Jag håller med Ylva - jag accepterar också att det känns som om tiden går fortare när man har roligt. Och jag inser poängen med att våga vara ledsen, att hitta djup. Men att ha tråkigt? Det viktiga är väl att lära sig hitta på egna sätt att ha roligt. Men det behövs minimal tråkighet för att lyckas med det. Alfons-tråkigheten är en myt.

#38 - - Caroline:

Måste bara börja med att skriva VILKEN BLOGG!

Har läst igenom nu vad du skrivit det senaste året.

Var en vän som tipsade igår om ditt sommarpratsprogram, så jag lyssnade på det inatt.

Verkligen ett bra program!

#39 - - Peter:

Tja, att bekräfta i all ära, men måste det vara våra egon som får den? Om vi lär oss att vi främst är värda något i andras ögon- blir det då inte så att vi hela tiden måste rätta in oss efter andra. Istället för att bara skapa sin egen menin,lyssna på sina egna tankar, känslor och skita i allt det som är social kosmetika; väderprat, tidsprat, tv-prat.

Låt tystnaden få tala!

#40 - - Adur:

Jag är uppriktigt förvånad över hur fort tiden faktiskt går. Det är inte något jag bara säger. Mitt yngsta barn föddes för sju år sedan. Alldeles nyss!



Sju år - så länge bodde jag i mitt första barndomshem innan vi flyttade. Det var en evighet då.



Och just nu tycker mina barn att det är en evighet till jul. Men det är inte ens sju veckor.

#41 - - HME:

Håller med Adur här. Och antagligen har det något med skillnaden i tidsupplevelse mot när man var barn att göra som någon skrev. Men ändå.. att man ska behöva säga det så ofta.. Å andra sidan är småprat om ditt o datt ofta trevligt och förmedlar mycket som inte har med det sagda att göra.

#42 - - ann:

Jag kommer osökt att tänka på ett utklipp som ur Assar (av Ulf Lunkvist) som vi skrattade åt. Jag har det på väggen nu som en liten tavla med ett något gulnat tidningspapper. - Tänk vad tiden går. - Ja, man hinner knappt vänja sig vid ett datum ........förrän det är dags för ett nytt.

#43 - - Lena Lindström:

Vet inte om "I takt med tiden" var menat att vara roligt, men jag tyckte i alla fall att det var jätte underhållande att läsa. Jag var tvungen att läsa det två gånger och sedan sitta och le i en halvtimme...

Kram Lena

#44 - - lottan:

jag känner igen mig- blir så utled på människans triviala klagosång över tidens gång- vissa dagar. Andra dagar ler man vänligt och håller samtalet vid liv genom att bara hålla med, men man känner sig inte berikad-förundrad- förstådd- sådant kräver andra ord, och de ger livet mening. Men dessa lyckosamtal har sina små stunder - vardagsidisslande om väder o tid har många stunder - kanske just för att vi ska förstå och uppleva skillnaden. Min känsla är att livet går, för det mesta, alldeles perfekt lagom framåt. God natt

#45 - - Eva Blomkvist:

När jag var liten så var sommarlovet jättelångt, det var lång tid till födelsedagen och julen. En skoldag mellan 08.30-16.00 var ibland en dag som kröp fram. Jag längtade efter att bli ett år äldre. Som barn upplevde jag att tiden gick långsamt inte för att det var tråkigt utan kanske för att jag levde mer i nuet, trots längtan till jul och födelsedag. Tiden var som ett stort hav som bara fanns och omgav mig. Jag önskar att jag kunnat spara mer av mitt barnjag i den vuxna människa jag är idag. Det känns trist att skriva det men jag tycker livet går för fort.