Godnatt till dig också! Måtte du ha uppkoppling från det gula huset!
var kommer din livsglädje ifrån? har just hittat hit. har en vän med ALS hur ska jag förmedla din glädje till henne? vi vill att hon hänger med så länge det går
kram/
Jag är så glad att du finns, jag lever tack vare det du skriver, du är smittsam!
Lycka till med flytten!
Godmorgon! Hoppas din natt har varit bra!
Känn ingen oro! Jag finns här...vi finns här... alla...fast du inte skriver varje dag så tittar jag in varje dag, och säkert fler med mig! Stora varma kramar från mig!
Hoppas att din natt varit bra. Skickar en styrkekram från Luleå.
oj oj oj, en styrkekram från Luleå är nog en riktigt stark en, du vet vi norrbottningar är liksom lite speciella :)
Jag hoppas vi får göra ett besök till Gula villan snart. Vi överger inte dig, inte alls! Vi kommer fortsätta vara dina trogna bloggläsare oavsett hur ofta du skriver. Vi har inga krav på dig att skriva ofta. Du styr, vi följer./J
Ett stort LYCKA TILL med flytten.
Hoppas att du och din familj kommer att trivas bra i det Gula huset. Det gula huset låter som titel = ), kanske på en dikt av dig!
mvh ewa
Överger dig aldrig! Och gula huset - det låter så fint. Förresten så fyller Ingemar och jag år på samma dag 18/3, något jag skröt med under skoltiden, snacka om att han var stor! Är stor kanske jag ska säga :) Pusspårej!
Passgångaren bodde en tid i Örebro. I vackra Mosås mellan Örebro och Kumla. Det var nog den roligaste tiden i mitt liv. Nu går jag i passgång över fotbollsplanen i hemus i Mora förbi webkameran så alla ska se att det är jag och för att passgången ska få en återfödelse...
I Örebro packade jag räkor på Cold Stores..
Örebro är alltid i mitt hjärta och där i Mosås fanns det också ett charmigt gammalt stort gult hus....
Jag kan komma till ditt gula hus och gå passgång för er om ni vill...
Vi har också ett fint gammalt stort gult hus i Mora med...det finns turistbyrån...
Tänker på dej och din flytt....
Där uppe på åsarna i Hemus ska jag dra många djupa andetag för Dej...frisk luft från Mora
Nu trallar vi.."den lägger jag rabarber på så den blir GUL och blå"
Sven Pass von Gångare
Spännande spännande med det nya gula huset!
Kram
Nejdå Tina, oroa dig inte, vi överger dig inte!
Kram kram
Lycka till med flytten! Vi vill förstås alla hjälpa till, men då skulle du få ett otroligt (fast välmenande) kaos av alla olika goda viljor.
Skriver istället ett långt inlägg. Först om att idag, onsdag den 13 oktober 2010, tittade också hela skolan (i alla fall min klass) på TV och såg hur de instängda gruvarbetarna i Chile föddes på nytt. Föds på nytt, för det pågår fortfarande och sänds direkt på webben.
Händelserna där är också något att hämta styrka ur. All den gemensamma kraft, kunskap och kreativitet som har samverkat. – Världen är positiv! Detta hade Gerd också uppskattat; och på vår bröllopsdag dessutom!
Om förlåt Det är klart att vi förlåter dej Harpasione/Tina om du försvinner lite - eller för en längre tid. Det är viktigt att be om förlåtelse när man känner att man behöver det och det är också viktigt att känna att man är förlåten. Så kan vi här och nu till dej förmedla känslan att du är förlåten, så är det oss en stor glädje.
Om konsten att läka och vetenskap, som diskuterades i ett tidigare spår.
Att vilja pröva nya tankesätt och att vara öppen för olika lösningar tycker jag är vetenskapens kärna. Dvs. att ständigt söka vidare, djupare och bättre kunskap. MEN just på grund av detta sökande och på grund av det kritiska förhållningssättet att vilja ifrågasätta allt, får ofta vetenskapen kritik för att inte veta.
Att lära sig av patienten och att ta in många olika aspekter på den läkande processen tycker jag är en del av det andra fundamentet i läkekonsten. Dvs. beprövad erfarenhet; man känner till att metoden fungerar men man ”vet” inte hur. Här kommer också ofta kritik både för att man inte ”vet” och för att man inte vill försöka allehanda obeprövade insatser. (Vetenskapen forskar förstås vidare)
Min erfarenhet av läkare är att de (naturligtvis) inte vet allt men är mycket nyfikna - och det är en bra utgångspunkt.
Till sist en lång parantes. (Vi talar om två begrepp. Att en skada eller sjukdom läker; den skadade eller sjuke blir frisk och att en läkare ger läkning eller botar. Precis som när det gäller att lära, är det en process hos den som läks, och hos den som lär sig. Läkaren och läraren kan bara hjälpa till utifrån. På engelska är det tydligare, åtminstone när det gäller lärandet - learn och teach. När det gäller läkandet är väl båda språken lika bristfälliga? Teach me if you know!)
Yin och yang... Jag hade en fantastisk vision häromdagen som visade hur lidande enar och skapar en unison lovsång... Befriar.
Vi är här och lär oss av varandra av den orsaken att Tina har ALS. Att Gerd hade ALS.
Världen förenas i lovsång som produkten av en förfärlig olycka.
Jag bor själv i Chile; tidigare i år hade vi en jordbävning. Jag har aldrig sett chilenarna lugnare, lyckligare och mer tillfreds än en vecka efter den olyckan. De direkt drabbade undantaget, må vara, men de fick mycket hjälp av sina landsmän, både spirituell och materiell.
Det här har varit ett prövningarnas år som inget annat i Chile - och de flesta är överens om att det har varit mycket positivt för landet! Landet växer så det knakar - i själen.
Detta är inte en hyllning till lidande. Vår uppgift är alltid att försöka förebygga och att mildra lidande. Men det är ett försök till klarsyn. Yin och yang. Allt i allt. Lidande föder gemenskap. Bland annat.
Håkan: vi pratar om läkning i den tidigare tråden, Alex och jag. Välkommen att tycka till du också!
Jag ska be att få återkomma till ämnet också här, men nu ska små barn läggas.
Jag läser alla dina texter. De är så utmejslade. Djupt imponerad. Är det för att det är svårt att skriva eller har du alltid haft den förmågan?
Stennmark rules, för övrigt, jag ska hålla tummarna. Hur gör du för att hålla tummar?