Fniss

å så kom det en man med blå jacka och mustasch.

Vi höjer upp din altan i  nivå med dörren och sätter en liten plåt vid tröskeln så kommer du lätt ut och in.
Bostadsanpassning.
Fint ord va?

Å så har jag funderat på vad jag skrattar åt och hur mycket?

Länkarna jag fick skrattade jag inte åt. Det var roligt och gulligt, men jag skrattade inte.
En dag skrattade jag en gång. Det var när en assistent fick ett telefonsamtal från jehovas vittnen.
Varför jag skrattade åt det är en lång historia.  mer intressant att det kanske var enda skrattet den dagen.
Så kan man inte ha det.
Idag har jag skrattat när assistenterna och jag spekulerade om hur lätt det är att få tag på droger egentligen Och att ecstasy kanske skulle passa mig och då kunde vi skriva en lapp på till nattpersonalen
Klockan två ska tina ha rave.
Ecstasy ligger i medicin lådan.
Hon behöver hjälp att dansa.

Haha sannerligen behöver jag hjälp!

Sånt är kul!
#1 - - Kristina S:

Just det! Precis vad jag tänkte på efter ditt förra inlägg. Får man inte den naturliga kicken av mat 4-5 gånger/dag, så borde man ju ersätta den med något: någon tablett eller el-stimulering på rätt plats i hjärnan. Annars är din hjärna understimulerad och det är en sorts plåga. Du skulle kunna tala med din neurolog om detta.Det borde gå att kolla på MR eller PÖT hur effekten av t ex en extasytablett blir. Det kanske leder till en normal aktivitet i hjärnan. En liten "case study" skulle inte skada! Låt dem göra en brainstorming på neurologen!

#2 - - Mattias:

Det där var roligt.



Galghumor. Hör till de roligare i längden.



Apropå ditt förra inlägg så kom jag att tänka på en historia berättad av en mamma vars dotter i 6-8-årsåldern låg uttråkad på barnklinik. Fick inte komma ut på avdelningen p g a smittrisken. Mamma gjorde vad hon kunde för att muntra upp henne och helt vuxet pracka på henne lite positivt tänkande. Flickan fäste sin rena blick i henne och förklarade stillsamt:



- Mamma, du måste förstå att livet faktiskt är skit ibland.



Märk väl ibland. Jag är glad åt att ditt betryck verkar ha lättat. /Mattias

#3 - - Åsamamman:

HUMOR är väldigt personligt.

Den RÅA humorn är ganska härligt avväpnande tycker jag.

TA t.ex "pensionärsjäveln" som SAKTA tar sig över gatan med hjälp av rullator. Bilföraren trummar med fingrarna på ratten. Väl förbi bilen lyfter han upp rullatorn och "pinnar" på.

Eller ICA,s reklam med hjälp av Hudikteatern skådisar. Den använder sig verkligen av "våra", läs samhällets fördomar.

Dessa får mig att le...

I USA skrivs marijuana ut till lung och cancersjuka. Dämpar illamående, minskar smärtor och ska även hjälpa mot svår astma. Om det är så vet jag inte men det borde öka välbefinnandet i alla fall.

Åt Jehovas Vittnen skrattar jag också. Vid deras sista besök skrattade jag så att tårarna rann och luften tog slut. Då slängde maken ut dom. Dom har inte kommit tillbaka..

Tycker nog inte att jag/vi är värda besväret.

Fast kul hade jag... =))

#4 - - Mattias:

Underbart Åsamamman, så ska de tas. Gissa om du gav dem nåt att tänka på!! Planterade ett hälsosamt frö av tvivel.



Själv blev jag förbannad på två falska sopgubbar häromdan. Försökte samla in pengar. På det riktiga sopgubbesyndikatets bekostnad -tyckte jag. Vad angår det mig? Vem är jag att lägga mig i den saken? Det slutade med att jag blev förbannad på mig själv istället för att jag inte gjorde som du: Tog det med humor. Ska försöka komma ihåg det nästa gång. /Mattias

#5 - - eva:

http://www.youtube.com/watch?v=_JmA2ClUvUY&feature=youtube_gdata_player



Någon av alla fina människor på din blogg måste väl redan ha gett dig detta underbara?

Kan beundras och lite skrattas åt, eller hur?



varma tankar, eva

#6 - - eva:

Hej igen - det finns flera delar - jag tror denna länken är bättre, längre

http://www.youtube.com/user/jayrandall22011



Nån annan som har den långa versionen?

#7 - - Håkan (med Gerd):

Gerd och en av assistenterna kopplade en Bag in Box till PEGen, med direkt väg till magen. Vin som komplement till näringslösningen Det såg åtminstone ganska skojigt ut:



Jag försökte klistra in bilden här men det gick inte. Ni får tänka er eller maila mej [email protected]

#8 - - Håkan (med Gerd) igen:

Och nu blir det mästarnas M ...

#9 - - Gudrun G:

Ju tuffare livet är ju mer galghumor krävs. Är det inte så de överlever som har den mest groteska arbetsmiljön?

#10 - - Raggoparden:

Hehe, fick en bild av att ni knyter fast marionettrådar på dej, käkar lite extacy och drar igång stroboskopen..

Kollar du Mästarnas mästare, då? Stenis bara måste vinna

#11 - - Raggoparden:

Hehe, fick en bild av att ni knyter fast marionettrådar på dej, käkar lite extacy och drar igång stroboskopen..

Kollar du Mästarnas mästare, då? Stenis bara måste vinna

#12 - - ylva:

För en tid sedan åkte jag färja från Åbo. Vi var ett helt gäng på arbetsresa, vi var delvis rätt obekanta för varandra. Först satt jag vid ett bord och kom på den smarta iden att konversera kring skratt. När råflabbade vi senast? Det var ett jättebra konversationsämne som slutade i att vi alla satt och verkligen asgarvade runt bordet, åt varandras historier. Lite senare hamnade jag med en ny del av gänget, bland annat en herre som medverkat som föreläsare och pedagog. Jag drog i gång samma ämne, det var ju nyss så lyckat. Herr föreläsare, som dittills varit en mycket seriös man tände verkligen till och räckte direkt upp handen för att få berätta först. Jo, sa han ivrigt. jag vet precis när det var. Jaha, sa vi andra intresserat och tänkte att nu jävlar får vi en bra historia serverad. Han var ju både en eminent föreläsare, en berest person och en gammal lärarräv så vi förväntade oss en stor portion humor.

- Jo, det var på Kreta. Sa han och log gott åt minnen. Vi andra satt som tiggande hundar och väntade på fortsättningen.

- Det var på Kreta- 1994.

Karln hade alltså inte garvat ordentligt sen 1994.

Hur har han överlevt? Hur överlevde hans elever?