Oj, det blev något fel när jag skulle kommentera.
Skönt att det fungerar med respiratorn. Jag kan inte föreställa mig hur det känns när lungorna krymper. Du är den modigaste människa jag har träffat.
Att inte vilja vakna måste vara det sorgligaste som kan inträffa. Även om jag kan "förstå" din känsla. Ibland är vissa dagar svårare än andra.
Det finns inget jag kan säga som tröst. Men jag är evigt tacksam för att jag hittade hit och på så sätt fått förmånen att följa dig.
Mina varmaste kramar och en puss på pannan.
Man kan ju tala om att hålla någon vid liv - en planta, en idé eller nåt annat halvpersonligt.
Mera sällan talar man om att hålla sig själv vid liv.
Min syster höll sig vid liv tills hennes två barn hade fyllt år, sen släppte hon taget.
Livet som vi känner till det brukar hålla sig i gång, löpa på, medan vi sysslar med andra saker.
Du, Tina, håller dig själv vid liv från dag till dag - från timme till timme - och varje morgon är väl inledningen till ett nytt tufft arbetspass.
Jag har ett brevpapper med en rolig teckning och texten "Ska det vara nödvändigt att vara tvungen?"
Ja. Eller kanske nej.
En sak är säker ,man kan inte vara glad jämt o nöjd man måste få ha sina dagar om det känns så..det kommer nog bättre dagar snart ska du se..jag tycker du är en strong tjej, skönt att du kan skriva om det till oss alla som läser här det kanske kan hjälpa lite o skriva av sig , kram
Älskade vän, jag har inga svar.
Finns det kloka svar på alla frågor? Jag har inget svar. puss på pannan
En liten bit i taget...
Man väntar och ser. Så kommer det. "Som en tupp på en gödselstack", som Werner Aspenström skrev om glädjen en gråmulen dag. /Mattias
"Hur löser man det???"
Jag vet inte heller, men jag tror dagen (regnig eller solig) gläder sig när du vaknar.
Vi alla gör det, utan tvekan.
Allt måste gå att lösa, men man ser inte lösningen förrän man prövat några kanske? Kanske väljer jag att tolka din fråga som att du vill ha ett jämnt väder, inga ytterligheter? Det jämna vädret, din jämna miljö, kanske du skapar inomhus, med jalusier, eller i ett tält ute? Där du kan reglera 'vädret'. Men såklart kan din fråga vara av en annan natur, inte alls så konkret tänkt, och då är det väl vänta ut, distrahera med annat, eller tvärtom fundera mer på det? 'Prata' med andra (oss, familj m fl)? Såklart är det mycket som ligger i vägen, så mycket förstår jag, och kanske inser jag inte det 'motstånd' som finns i hur du har det. Men jag säger som de andra; jag väntar på att du ska vakna, oavsett det regnar eller inte! Men du ställer svåra frågor. Det är alltid en utmaning!
Jag följer dig, men vet inte om jag skrivit något tidigare. Inga kommentarer kan liksom mäta sig med din klokskap.
Men i alla fall; du måste kanske inte vara glad i dag – du kanske är det i morgon?
Ja, Tina. Jag känner igen din känsla. För några dagar sedan, många dagar i rad, har jag vaknat utan att känna glädje över den nya dagen. Jag har legat vaken och undrat "varför?" men inte funnit något svar. Ibland är det så. Det finns gråa och ljusa dagar; sinnestämningar som lever sitt eget liv utan att underkasta sig vår kontroll.
Jag har ett tips, och det hörde jag här om dagen i ett radioprogram som handlade om musikens enorma betydelse i vårt känsloliv. Man fick bland annat höra om ett danskt forskningsprojekt som går ut på att testa ifall införandet av lugn musik i ambulanser kan hjälpa personen som skjutsas till akuten att inta en lugn sinnestämning och tränga undan oro och rädsla genom att höra ljud och intryck som inte förknippas med sjukhus och sjukdom. En dansk kompositör hade fått i uppdrag att komponera en sådan sugestiv musik i detta syfte. Jag tyckte det lät innovativ och helt rätt. Musiken är ett starkt redskap som kan framkalla känslor. Därför kan du välja under din vakna tid musik som du älskar och gör dig glad att vakna till. Testa det! Du har inget att förlora! Hoppas innerligt att det hjälper <3 Puss på näsan!
Tänk om man kunde komma med en enkel kommentar så dina problem var lösta. Jag tycker att du har fattat ett bra beslut att använda din respirator. Och är det inte lite stolthet i ditt inlägg när du skriver," jag har lyckats använda..." . För jag tycker du har all anledning att vara stolt över dig själv, du tog dig över ett hinder till. Varje morgon du vaknar och undrar, varför? så ska du veta att du fyller en så stor funktion för så många genom att du finns: din familj,vänner och inte minst oss bloggläsare. Jag önskar att jag kunde komma med något riktigt "hett" tips om vad som gör livet lättare, men det enda som dyker upp är musik. Själv är jag allätare när det gäller musikstilar så att ge tips om något bra är svårt, och smaken är olika. Lycka till, och kämpa på. Kram till dig
Vi får väl jämt vända på saker och se olika bedrövligheter som glädjeämnen.Du har ju själv svart bälte i det!Typ idag har jag minre ont i nacken t.ex.(jag har mera ont i nacken idag tyvärr)eller respiratorn är en gudsgåva: mycket glädjande,att den ändå finns!Jag har inte på många år brytt mig om vädret för min egen del,men försökt tänka på naturens glädje av olika väder,barnens,fåglarnas etc.Jag har tom lärt mig att stå ut med värmeböljor för att så många älskar värmen.Man får göra det bästa av situationer,glädja sig av småsmå saker.Det finns alltid någon som gläder sig över de konstigaste småsakerna!
Jag orkar nästan inte upprepa vad glad jag blir över dina tankeväckande inlägg!Kram
Jag har skrivit några utkast till kommentar på detta inlägg som jag förkastat. Kan inte komma med några kloka råd mer är instämma i detta med lyssna på musik man gillar och njuter av. Det hjälper mig när jag är deppig men jag har ju inte dessa problem att fajtas med. Klart jag hoppas du ska finna något som gläder dig! Din blogg är levande och fantastisk och har gett och hjälpt mig mycket just för att du skriver tankeväckande saker och är dig själv.
Jag skickar varma tankar!
varm tanke till dig!
Helt plötsligt så brukar det vända! Oförklarligt så får allt tillbaka sin färg! Jag längtar tillsammans med dig!
Vad är livsvilja? Har man den? Får man den? Av vem? Av vad? Jag har hoppats att man är i takt med den; att man orkar så länge man vill. Hur känner du?
Hej Tina! Kanske tycker du att det här är ett alldeles för fromt svar? När jag känner som du läser jag ofta en dikt av Ylva Eggehorn:
"Stå stilla i smärtan,
rotad i det som är ljus i dig.
Låt svärdet gå genom dig.
Kanske det inte alls är ett svärd.
Kanske det är en stämgaffel.
Du blir en ton.
Du blir den musik
du alltid har längtat efter
att få höra.
Du visste inte att du var en sång."
En sång, var du i och för sig redan när vi var kollegor på Navet och tröstade varandra efter hårda fredagseftermiddagar. Men inte desto mindre kan kanske sången fortsätta att fördjupas? Jag vill också påminna dig om vad du själv skrivit om att ha en botten. Det tröstar mig. Kram från Ann-Marie
Har legat här och stirrat på den blinkande markören en halv evighet nu, jamen seså skriv nånting nu då skriker den till mig! Jag vill skriva något bra och klokt, så som du gör! Men det trasslar bara ihop sig huvudet, gör iaf ett försök! Jag tänker på barnen de dina, de gör säkert sitt bästa för att få dig glad varje dag.
Mitt pappas motto har alltid varit och är nog än starkare nu sedan als klampade in hos honom "tappa aldrig sugen - världen är redan full av tappade sugar." Kram och puss på kinden
Åh, vad många bra kommentarer.
Lägger mej nu (efter en inte helt lyckad dag) så får vi se imorgon, som Birgitta skriver ...
Jag bänder loss min ledsamhet när den slagit klorna i mig och lämnar över den till Jesus. För mig är det enda sättet att klara av det här som kallas livet. Jag har så lite/ingenting / att sätta emot själv och bara tanken att vara utan tron på honom ...det går bara inte.
Jag har tänkt lite på det här med musiken. Vill bara ge ett par tips på en del musik jag själv älskar: Cavatina, finns både på gitarr och piano.Freddy Mercury:Show must go on. Michael Jackson: earth song, you are not alone, keep you head up. Lyssna på texten, den säger mycket. Tyvärr finns inte Michael längre med oss, men hans musik kan fortfarande glädja.
Nu för tiden brukar jag tänka, en ny dag, nya upplevelser som jag inte vet innan, spännande att få se vad dagen innehåller, vad lär jag mig idag? Av motgångar vad lärde jag mig av de? Det är inte lätt, det är jag den första att erkänna men jag gör mitt bästa.
Själv tror jag ju som sagt på liv efter liv och det ger mig styrka.
När jag måste få hjälp att varva ner, är det Gary More med " Still got the blues " som gör det. Alla spänningar bara släpper.
Musik ger mig kraft och tröst. En av mina kraftkällor är Motion Trio från Polen. Jag hittade the Heart med Motion Trio och Bobby McFerrin med ordlös sång på youtube. Musik fylld av känsla och styrka. Rekommenderas.
http://youtu.be/Hd78u7f9bwU
Ann-Marie: Det gick en rysning genom hela mig när jag läste den dikten. Alldeles bokstavligt en rysning. En igenkännandets rysning, av välbehag.
Mycket välformulerat och precis så. Ett många gånger bättre piller än de som psykiatriker delar ut! Stå kvar i smärtan, låt andarna (eller hur man väljer att kalla det som pågår i det för oss osynliga) stämma dig, som ett instrument. Vilken klang du ska få!
Underbart!
Och väl svar på din fråga, Tina? /Mattias
Håller med dig Mattias!Fint!Och påminner litet(?) om Ann Jäderlunds poesi t.ex. i boken "Vad hjälper det en människa om hon häller vatten över sig i alla sina dagar"(188 sidor!)med en massa härliga beskrivningar/dikter/anekdoter som
"Detta är mitt jag inne i mitt huvud"
"Det är ett sätt att tala om något som det
egentligen inte går att tala om?
Som en skimrande iris?Narkotiskt in
i själva blicken"
eller "Ledton":Ton som strävar efter att fortsätta en halvton uppåt eller nedåt för att upplösa en inneboende spänning".
Man skulle kunna skratta ihjäl sig emellanåt när man läser Jäderlunds dikter om man lyckades bortse från en fruktansvärd förtvivlan och spöklik träffsäkerhet på de flesta sidorna.Nästan lika underbar som Tina Jansson i boken "Om det bara var jag"(251 sidor)
Alla härliga kommentarer att bli glad över(före min menar jag!)Hoppas du har blivit gladare Harpasione!!!/Taran
Kära du,
varje gång jag tittar in här blir jag förtvivlad av att inte hittar ord att kommentera med. Jag vill så gärna ge dig styrka, tröst och ännu mera mod! Men samtidigt; SÅ glad när jag läser de andras kommentarer, så kloka, varma och goa tankar.
Jag beundrar dig vansinnigt mycket.
Tina, som du vet innerst inne finns det bara en av dig och det är du! Och du behövs. Du tänker bra och du kan dela med dig av det som finns i huvet.
Finns nån dikt som börjar: O huvud, risigt bo för tankar...
Här en av mina absoluta favoriter om ett lärkbo med små ungar i..
http://www.youtube.com/watch?v=JF-V14KKQyg&NR=1
Och om utifall att du vill ha ännu ett musikförslag
så finns en intensivt lysande gnista hos Fabio Biondi och hans gäng:
http://www.youtube.com/watch?v=tMKL9MwBvEo&feature=related
Sympati till dig från mig som alltid läser - o funderar - men inte har så mkt klokt att säga...
Ann
För att bidra med en sång även jag och för att återkoppla det jag skrev om att barn gör en glad.
http://www.youtube.com/watch?v=YkbWlOYym44
Denna sång och speciellt introt gör mig glad,om än så bara för en minut kanske, men en härlig minut man kan sitta och fånle åt de härliga skratten.
Kram
Hej! Idag satt jag på jobb och lyssnade igenom gamla sommarpratare och då dök du upp. Jag läste att du var lärare och det håller jag med på att bli så jag tänkte att det kunde bli kul att lyssna till. Jag hade aldrig väntat mig den historia som din syster läser upp osm du skrivit. Det var med tårar i ögonen och en enorm ödmjukhet som jag lyssnade. Jag är oerhört imponerad över vilken distans och syn du har på hela situationen och livet och känner att jag har mycket att lära. Idag lärde du mig att styrka finns att finna i alla situationer. Tack för att du delade med dig av detta.