Utsikt över sekretären
Den har min pappa gjort.
På fortsättningsskolan.
Typ 13 år.
Med lådor och klaff.
Ingen kan tro att det är sant.
Men det är sant.
Sekretären innehåller mycket.
Nånstans där ligger ett blått suddgummi med gul rand.
Det fick jag av Stefan Norin som jag var kär i i ettan.
Är det sant?
Kanske inte.
Kanske snodde jag det när han tappat det på golvet?
Ovanpå sekretären står mitt fjärde barn.
Som jag höll först.
Jag har aldrig glasögon när jag ligger i sängen så jag ser suddigt men jag vet hur han ser ut.
Långt rött hår och runda kinder.
Trollsländelyktan.
Min fina glitterängel.
Första gången de två stora köpte julklappar på egen hand.
Jag stod utanför affären och glömmer aldrig deras min när de kom ut och berättade vilket fynd de gjort.
FÖR 39 KRONOR!!!
Till mig.
(Kanske var de fyra och sex år... )
Ovanför sekretären sitter mitt korsstygnsbroderi med Rönnerdal.
En gång var det inbrott i vår sommarstuga.
Tjuvarna stal ALLT som satt på väggarna
utom mitt korsstygnsbroderi.
Rönnerdal han skuttar med ett skratt ur sin säng...
Åh, jag skriver sällan men kan inte riktigt låta bli när jag är först, så lite tävlingsinstinkt har jag kanske ändå....
Ditt broderi är jättefint och tjuven har nog aldrig knåpat med stramalj och korsstygn. Ibland faller jag i fällan att tycka att det var bättre förr. Dagens ungdom broderar inte på stramalj. Smaka bara på ordet, stramalj, jag får vällustrysningar direkt. Vi knåpade som galningar periodvis. Sedan när det var färdigt gick jag till kvarterets glasmästare. Det var för övrigt den enda företagare som fanns i kvarteret. Glasmästaren var ung och snygg och såg ut som Kjell Bergkvist. Rodnande bad jag att få stramaljbroderiet, vars motiv var en mus som sopade golvet,inramat och med glas på. Jag har den kvar ännu, fast ramen numera spruckit och skulle behöva ramas om. Sånt här missar ju dagens barn som sitter vid datorn och är sociala via nätet istället. Hur utvecklande var det inte med sned-stygn på stramalj. Envishet, tålamod och finmotorik, allt på en gång. Fast jag tvivlar på att en ev. kommande inbrottstjuv här skulle välja just mustavlan. Tjuvarna fattar inte liksom. Eller så har de så stort hjärta att de inte tar just broderier....