I have a dream

1
Ju äldre elever desto högre lön.
Om vi kunde vända det tvärtom.
Män skulle bli förskollärare!
Alla skulle få bra förebilder i skolan och förskolan!
Alla skulle förstå att alla kön kan uppfostra barn!
Ingen blir pedofil!
Jämställdhet infinner sig!
Förskollärare och grundskollärare blir högstatus!
Bättre kvalitet i förskola och skola!
Pengar är nyckeln.
Varför vrider ingen om den?
#1 - - Maria lind:

Mycket bra kommentar!"varför vrider ingen om nyckeln!"

#2 - - O:

Skicka dina tankar till Jan Björklund.

#3 - - jenny:

Å ja! Jag vet, vrid om nyckeljäveln!!!Jag är så frustrerad och arg och ledsen över skiten!!
Och skiten och skiten och skiten! Så mycket skit och så förbannade skit ALS.

#4 - - Kersti:

I sak håller jag med dig om allt utom att om män var i förskolan så skulle alla få bra förebilder, är inte kvinnor bra förebilder, kvinnor som vågar snickra, skruva, gräva bland daggmaskarna? Sådana finns det ganska gott om i förskolorna. Men visst behövs det en blandning av män och kvinnor i förskolan, som tillsammans vågar bryta könssteriotypa mönster.

Svar: Pojkarna måste också få känna igen sig. I nästa generation blir könsskillnaderna utsuddade.
Harpasione

#5 - - Lotta Axelsson Sandin:

Ja! Precis så. Jag vet en man som försökte. Erik Nilsson, han var skolborgarråd i Stockholm för ett antal år sedan och jag jobbade för honom. Vi ökade resurserna till förskolan avsevärt mycket mer än till de andra stadierna. Av precis de anledningarna du skriver. Vi gjorde det i tre budgetar på rad. Jag vet att Stockholms förskola kände av det, men för att balansera de stora ojämlikheterna i skolväsendet skulle vi behövt tio år till!

En sak till. Här i Uganda, får vi höra på varje kvartssamtal med lärarna om våra barn att de är så exceptionellt duktiga på samarbete och att visa empati. Jag är helt övertygad om att det är tack vare den svenska förskolan. De gör så gott de kan i Sverige, förskollärarna och barnskötarna trots att ingen riktigt mäktat med att vrida om nyckeln rejält och ihärdigt. Tänk om de kunde få lite mer resurser och lite fler karlar; vilket samhälle vi skulle få!

#6 - - Mooseeyes:

Därför att mannens krav på att få upp den - och kastrationsångesten som hör samman med det - gör att han behöver dopa sitt självförtroende med mer pengar, större bilar, bevis på sin status. Inte alla, men mannen överlag. Kanske är mannen i toppen, den med mest behov av att få bra betalt, den som har allra störst kastrationsskräck. Den lite mindre osäkre mannen stärks i sin osäkerhet och följer efter honom, tror att han behöver ha lika snygg kavaj. Den osäkra kvinnan, som dras till den osäkre mannen, stärker honom ytterligare i den tron genom sitt hånskratt.

Den osäkre mannen skulle aldrig erkänna att det är så det ligger till. Inte ens för sig själv. Han vågar inte ens ge frågeställningen en chans. Det är en ytterligt känslig och obehaglig fråga. För alla inblandade partner, kvinnor också.

Jag sa att jag skulle hålla mig borta från kommentarsfältet men det kliade för mycket i fingrarna. Observera nu bara att jag inte påstår annat än att ni har rätt. Jag ägnar mig själv helst av allt åt att fotografera barn, helst i marginella kulturer i utkanten av världen. Jag lovar att ingen är intresserad att betala för det. Och att jag såklart skulle önska mig en annan ordning.

Men så länge vi är skapta som vi är, kvinnor och män, tror jag att det kommer att bli svårt att få en ändring till stånd (punch not intended!). Hoppas att jag har fel! /M

#7 - - Mooseeyes föreslår:

... att kvinnorna som läser detta stänger ögonen och försöker känna efter, tänka sig in i mannens dilemma. Att vara beroende för sin identitet och för sin sexuella förmåga av något som han inte för fem öre kontrollerar. Eller jo... Känslan av att dominera hjälper honom ofta.
Att få upp den, just det.

Att inte få upp den, det är att riskera att bli utskrattad, utstött, socialt död. Ett större dilemma ju större höjd man faller ifrån. Värst för den som dominerar mest. En ond cirkel.

Jag försvarar fortfarande inte några löneskillnader. Men jag förstår varför de finns.

Fågeln som försvarar sitt revir vinner som regel över den som vill ta över det. Varför? Den behöver det mer. Den slåss med mer desperation. Män behöver högre löner än kvinnor, av ovanstående skäl.

Ta nu inte det som ett försvar för olikordningen, jag ber! Jag har själv skiljts från en älskad dotter till följd av den rådande ordningen, där Modern anses stå för vissa egenskaper, Fadern andra - och där jag som far räknades ut av ett könsdiskriminerande rättsystem. Jag försöker bara bli klok på vad som egentligen ligger bakom.

Biologi! Det är vad jag tror.

#8 - - Mooseeyes förtydligar:

... för att kanske slippa bli tagen som rättshaverist, att rättssystemet jag hänvisade till inte var det svenska utan det chilenska, som jag försäkrar är grovt könsdiskriminerande. Det kan nog även det svenska vara till och från, men också ganska förståndigt emellanåt.

#9 - - Mooseeys känner ruelse:

Jag skulle ju hålla mig borta hade jag sagt.

Men jag har det så enformigt på mitt jobb. Och bollarna ni kastar upp - Harpasione den här gången - är i så precis lagom smashhöjd. Berör precis sånt som jag funderat mycket på.

Tyckte att jag den här gången inte tyckte annorlunda än nån av er andra och att mitt inlägg därför inte skulle bli så salt, men min beskrivning av sakernas tillstånd är kanske trots det magstark? Även om jag tycker att det är saker som inte kan förnekas. Och som jag tror att de flesta kvinnor inte tänkt på. Inte män heller; de törs inte känna efter.

#10 - - Ann-Marie Alexandersson:

Lyssnade till en dansk höjdarpedagogikforskarprofessor eller dyl som började med att säga att " i toppen är jag Barnelärare" (på danska). Han hade fattat rätt!

Svar: Japp!
Harpasione

#11 - - Anonym:

Håller med!!

#12 - - Anita:

Kan inte skriva annat än att jag håller oxo med !

#13 - - Mooseeyes ber om ursäkt:

Ja nu är jag här igen. Läs den som orkar...

Jag har brukat predika att saker handlar mindre om vad man gör än om hur man gör det. På samma sätt handlar det lika mycket om hur man säger något som om vad man säger. Det hjälper inte att ha rätt om man säger det med fel intentioner.

Själv har jag uttryckt mig både fanatiskt och nedlåtande här på Tinas blogg. Om saker som inte borde gå att vara fanatisk om, eller nedlåtande utifrån. Men det går, det går... Tyvärr går det.

Jag har att skylla på; stökig livssituation med krävande ensamarbete bland annat. Så, nu är det gjort.

Men i längden håller inga bortförklaringar. Jag ber förbehållslöst om ursäkt och lovar - den här gången på riktigt, varför nu någon ska tro på det - att nu ska lämnar jag kommentarsspåret öppet för andra. Inga fler mooseeyessmockor.

Svar: Ok. Jag accepterar.
Harpasione

#14 - - KaosJenny:

Mm, rätt tänkt, klart att saker går att styra med pengar och då kan man bestämma att man vill ha in fler män bland de yngre barnen... Mer pengar till skolan över huvud taget så blir den bättre.

#15 - - U:

Men jag tror att du har några poänger här (för en gång skull :-) Mooseeye..

Det är något med att kvinnor inte i samma grad vill tjäna mycket och dominera. Och om det nu är så, vad gör man åt det?

Jag har själv känt det som att jag lyfts framåt mer än jag hållits tillbaka.. Men att jag inte riktigt velat. Kanske, kanske lite för att jag inte ville klättra högre än den jag levde med. Kanske, kanske är jag bränd av att han aldrig gladdes åt mina framgångar.. Och för att han aldrig trodde på att jag var hemma något mer med barnen än honom trots att det stod svart på vitt i FK:s statistik. Kanske, kanske var jag rädd att bli mindre attraktiv för honom (ännu mindre) och andra män.

Om det är sånt det handlar om, vad gör man åt det?

#16 - - Franck:

Underbart inlägg!! Vrid om, vrid om! Kram / Franck