Ungar är livet

Ungar är ju livet för dig Tina
sa en unge en gång.
Sant.
Sån där som knackade på hos grannarna och frågade om jag fick ta med deras barn till lekparken.
Många grannar.
Flock med barn.
Sen hamsterungar.
Kattungar.
Födde en unge själv.
Och en till.
Två är för lite.
En till
och så var det en liten skock.
De är stora nu.
Men en har en dvärghamster.
En hona.
Så jag har också köpt en dvärghamster.
Han heter Manne.
#1 - - Jenny:

Haha minns när din minsta skrutt hängde en del hos oss. Ringde o kolla vad för mat som serverades hemma men valde att äta hos oss när tacos stod på bordet. Nu är dom stora. Jag köpte en hund. En brun och mjuk

Svar: Kan tänka mig att han ratade någon fiskgratäng... Haha
Harpasione

#2 - - Christina Axelsson:

Jodå, jag har sett dig mitt i olika skockar med ungar ute i naturen dag ut och dag in i många månader. Glad, intresserad, hängiven uppgiften och med nyfikna lyssnare. "Att hon orkar", tänkte jag ibland. "Är hon verkligen sån där inuti med?" Jag misstänkte nog att det var så, men nu vet jag ju säkert.
Kram!

Svar: Naturskolan var HEMMA för mig. Från första ögonblicket jag klev in. En gång när vi var i skogen med en klass sa en unge : Det är ju som ett land!!! När hen såg mossan stenarna hålen... Tänker ofta på det. Jag förstod precis...
Harpasione

#3 - - Ann-Marie Johansson:

Jag blir glad, när jag läser detta, Tina!
Långe leve fortplantningen.

God fortsättning önskar Ann-Marie

#4 - - Mooseeyes:

Manne låter bekant. Efter en gemensam vän?

Svar: Egentligen mest man och hane. Maskulinitet. Skadar inte att det blev Manne.
Harpasione