Jag vill ha ett missionshus

Inatt hade jag en järv i min famn.
Han var min kollega.

Igår natt var jag spekulant på ett missionshus
med bastu och öppen spis i ett.
Tre blåa regnställ ingick.

Ett rikt liv.
#1 - - Bittan:

Då skulle jag föredra missionshuset. Före järven alltså. Fast det vete tusan.

#2 - - Ylva La:

Var det så det kändes på ditt jobb? Du fick stötta och hjälpa dina arbetskamrater, fast de egentligen var livsfarliga? Eller bara väldigt lurviga?

Och missionshuset? Låter energisnålt att endast ha ett bastustort vardagsrum som en öppen spis snabbt värmer upp. Eller var det en väldigt stor bastu, med plats för en hel missionskör att värma sig vid brasan?

Svar: Tänk dig en jättestor öppen spis med välvt tak. Därinne en bänk på ena sidan och elden på andra sidan. Inget för folk som inte gillar insyn. Men för mig!
Harpasione

#3 - - Snorkfröken af Slemspår:

Idag sa någon att jag alltid är så arg, jag kanske var järven. Vem har sagt att man inte alltid kan få vara arg när man varit solsken i alldeles för många år! Jag blir arg när jag har ont och inte kan röra mig. Bastu gillar jag, det finns en i huset jag bor, inte för att jag kan använda den, men gubbarna sjunger snyggt på fredagarna när de bastat efter jobbet och tagit en ök, då sjunger de Elvis och någon av dem visslar i stämmor, just de minuterna är jag inte arg, jag är glad att andra kan vara glada, för efentligen vill jag vakna frisk och glad, fylld av energi och ge mig ut med hundarna i skogen, det går att tänka tillbaka och bli oarg, bara jag slapp ha så otroligt ont.

Det låter inte klokt men ibland är jag glad att jag som haft ett fantastiskt liv fram till för 13 år sedan, drabbats av något som inte går att fixa, jag kan alltid drömma om något fantastiskt. Nu har jag bara varit riktigt illa därann i fem år till sommaren, så jag tänker inte klaga. men jag kan ändå ha idiotiska drömmar om att vakna frisk, träffa en läkare som säger nu kan vi fixa till dig!! Men ett hus är roligt, som smu-scout har jag tillbringat en del tid i sådana, men min nu mycket vida fantasi ser ett hus byggt av bönor, bondbönor, eller kanske böner, bondböner!

Tänker så mycket på Dig... ska tänka ut ett bra matkalas tror jag, och bjuda dig på en dröm bort!

KRAM

Svar: Jag är också Arg nästan jämt. Utom när jag tänker på att jag inte har ont nånstans.
Harpasione

#4 - - O:

Du kanske kan sitta där och spela harpa. Vi andra får tränga ihop oss och bara lyssna, helt häpna. Kanske en rivig låt på saxofonen också ;-)

#5 - - Häpna Snorkfröken af Slemspår:

Men har du inte ont någonstans, inte ens i huvudet när du varit arg för länge. Ifall jag stavar värre än vanligt beror det på att jag tydligen haft en liten blödning i hjärnan, men jag ska kolla med stabningsprogram. En lite blödning somherrn Doktor kalladelät ungefär som att jag fått en släng av hjärnmens, fy valingen!

Favoriträtt:.....

Kram

Svar: Igår bjöd jag fyra kära på makaroner och stekt falukorv och grillade tomater. Kraftigt avundsjuk. Korv är gott.
Harpasione

#6 - - Ann2:

Vilken satans tur för oss/mig som sluppit undan hittills att vi/jag kan komma hit ibland å xxxxxa (skrev snylta men ni delar ju med er) ta del av era tankar. Känns som nåt slags fönster öppnas till andra verkligheter. Tuffa visst,men också så friskt fantasifulla. Ifall det inte är vämjeligt påfluget skulle jag vilja skicka avståndskramar till er båda, Harpasione o Snorkfröken af Slemspår.

Svar: Går bra.
Harpasione

#7 - - Mooseeyes:

Fattar inte ett dugg men det verkar går ihop på nåt sätt; järv, missionshus, bastu och regnställ... Hela köret.

Järven är inget dåligt djur att få budskap ifrån! (om man tror att det rör sig om ett sånt - andlig alltså) Här en länk och möjlig tolkning: http://www.manataka.org/page236.html#WOLVERINE

Du kan inte klicka på den va? Google wolverine (bara en sån sak!) och power animal.

#8 - - Snorkfröken af Slemspår:

Anntvå: Det är självklart fritt inträde, så länge man vågar släppa taget och inte tillför en massa "Tycka synd om".

Ikväll känner jag mig som en hattifnattare.... det sprakar.

Åh vilken gudinna du är, jag älskar makaroner och falukorv, massor av ketchup, och lite vuxenparmesan.

Jag älskar regnkläder och gummistövlar. Om man får göra reklam så gillar jag att ha en hemstickad ylletröja med polokrage, ovanpå ska det vara en jägarponcho, en lång en där man kan värma händerna i fickan på framsidan. På fötterna, Tretorns Frost, eller ingångna Graningekängor. Jag har en snygg regnkappa också.

Jsg håller på att ge bort saker, men det är svårt med kläderna även om jag är totalt klar över att jag inte kan bära dem igen. Svårast är min av mig handsydda folkdräkt, men häromdagen kom jag på att jag nog ger den till skansen, de kan använda den och uppskatta ett års arbete som jag lade ned. Men det kostar kanske lite tårar fast å andra sidan kommer den antagligen glädja många, så jag tar in deras leenden när de ska sätta på sig höftkuddarna som gör att man blir väldigt bred. Inte dagens mode direkt. Dessutom är den vacker och jag är stolt över att jag hade tålamod och syn för alla dessa små stygn. Du skulle ju kunna ha en från stora mellosa, det är en klänning helt utan förtjockningskuddar, och så har den en vacker sidensjal. Inatt svänger jag ihop den så kan vi ha folkdräkt på oss på middagen (det lutar åt glödstekt gädda, du vet när man lindar in pinfärsk fisk man själv fångat i många blöta tidningar och lägger den direkt i elden tills pappret glött bort, färskriven pepparrot, färsk nyuppgrävd färskpotatis med dill, och skirat smör, mycket smör. Men vem vet vad drömmarna för mig i natt, renskav och kaffe med kaffeost i en kåta sittande på renfällar, med den underbara rökdoften). Limpmacka med korv, termosljummen choklad, apelsinklyftor och takdropp, vips blir vi lite solbrända. KRAMAR

Svar: Söderbärkedräkt har vi! Fin. När jag dör vill jag att det blir loppis för vänner och bekanta med mina saker. Det som inte barnen vill ha. Pengarna får gå till min svarta marmorobelisk.
Harpasione

#9 - - Snorkfröken Värk von slemspår af Hattifnattsläkte:

Ja vilken bra idé! I snnerhet obelisken!!!! Jag har skänkt hela min trasiga kropp till KI, kanske kan de lära sig något och göra livet till en glädjekälla i nästa generation som råkar ut för min sjukdom. De är så tjänstvilliga, när de plockat mig i bitar, ja då får man välja på kistbegravning eller att bli aska, jag vet att jag ska kremeras och bli en askhög som ska dela plats med gammelmorfar, i min släkt släpper man till tidigt så han dog inte förrän jag var tolv år, jag älskade honom gränslöst, han hade varit rallare, lika lång som jag, bredaxlad, och snar till skratt och historieberättande. Det känns tryggt, KI står för alla arrangemang och kostnader. Nu tänker ju jag, som inte har barn, göra en reträtt utan ritualer, kanske lägger vaktmästaren en bukett tussilago om det är tid för det. Men när jag är död har jag inget bruk för ritualer eller något annat, det är det sköna med döden, fast jag hoppas jag får vänta ett litet tag till. Jag har till och med skrivit en dödsannons, den innehåller en känga till mina f.d vänner, arbetskamrater och andra svikare. "Allt går igen", och så en av mina dikter om havet, men jag kan inte skriva den öppet för jag vill inte bli identifierad. Jag vill bara ha det lite ok, har ett otäckt möte på tisdag, jag bävar, men jag ska inte fega ur, för feg är man inte om man kan flygga på en trasmatta till fjällen (nylig dröm) det är ju inget mot superbastun agaton men ändå!

Puss på DIG min fina frände...

Svar: Permobiler och trasmattor hatar varandra. Saknar dem.
Harpasione

#10 - - Maggan:

Jag blir så uppmuntrad av era konversationer, Harpasione och Snorkfröken så jag vill bara läsa mer och mer. Ni tar upp allt mellan himmel och jord, även det lite svårare som också hör till livet. Det blir inte så farligt när man lyfter fram det i ljuset. Men också det komiska i tillvaron och om att drömma. Kram till er

Svar: Bra att du känner så!
Harpasione

#11 - - Anita:

Maggan du skrev precis vad jag tänkte skriva kanske inte ordagrant för det gjorde du nog bättre .. bra skrivet..jag tittar in varje dag för att läsa vad Harpasione o Snorkfröken har skrivit ..tack för det :) kram till er alla här inne.