Som man bäddar

Det är INTE synd om mig
För allt är mitt fel
Det var ju JAG som fick ALS!
Hahahahahahahahahahahahahhahahah ,
Och jag som ville ha track och respirator
Då får man dubbel assistans dygnet runt
Och minimal integritet
Ingen annans fel än mitt
#1 - - Slemmet:

Jag är mest rädd om min integritet av allt. Har man inte varit som i vår situation kan man inte förstå hur viktigt det är med respekt och integritet. Jag mins en gång när jag enbart hörde, ingenting annat fungerad. Då ställer sig några sköteskor och läser högt ur min journal och skrattar. Jag grät som niagarafallet inom mig men ingenting kan läka det såret. Efter den av många incidenter upplevs jag nog som kylig och omedgörlig. Att ligga i sin egen avföring och inte kunna kommunicera eller någon ska hjälpa dig att få i dig vätska men det rinner fel i strupen och du inte har något sätt att visa det och ingen kraft att hosta, allt för att man antagligen tänker på vad man ska handla på väg hem, det är att vara utsatt. Istället för att fråga om det kommit avföring och slita av lakanet där man ligger med sin degmage och hängbröst och inte kan hjälpa till. Jag har i höst stängt ned det mesta för jag orkar inte fundera över vad som är av medömkan och dåligt samvete istället för av glädje man vill träffa mig ler ha kontakt med mig. Utan familj är det ganska enkelt, svårare för dig som har barn. Jag törs knappt skriva det, men ibland undrar jag var gränsen till olika sorters övergrepp går. Finns det människor som njuter av min hjälplöshet, i synnerhet eftersom jag för tio år sedan var den där högpresterande som klarade av i princip allt själv som jag ville göra själv. Man kan ibland vara rädd för vissa personer och även om de flesta vikarier är bra så finns det dem som jag inte kan kicka för de kommer ändå inte tillbaka. En kvinna en gång klev självklart fram och provade mina smycken och kläder, hon säger ordagrant "Det är väl roligt för dig att få se dina saker användas". Nej, vare sig min kropp eller mina saker är till för att användas. Alla borde tvingas, sättas ur stånd att röra sig eller äta och dricka själva, allt för att få prova på. För mig har det hänt några gånger att man "glömt" bort mig, jag har fått vare si9g mat ller medicin, men jag vet att om jag klagar kommer de att behandla mig ännu sämre. Lite beror det väl på mitt knöliga efternamn som gör att vissa, ett fåtal, men för många vill sätta mig på plats och visa att jag är inte någon, jag är INGEN. Försökte komma runt det genom att fråga min åldriga mamma om jag kunde ta hennes efternamn, men hon nekade mig, å andra sidan har jag inte sett henne på decennier, så jag får harva på och fira jul med Gina Dirawi eller tre sömntabletter istf en och sova bort så mycket jul jag kan. Det här var deprimerat, ska vi inte gå på bio istället och se En riktig jävla jul och käka popcorn och sedan ge oss ut och röja mens tid är. Jag tycker så mycket om ditt stran dinlägg, kunde inte skriva just då! En sjujäkla stor kram, DU är bäst finaste syster in divane! XXX

Svar: Röja mens tid är. Jaaa jag är på!!! Vi tar med lite stinkbomber till de som kränker oss.
Harpasione

#2 - - Håkan utan G:

Yesss! Rullstolsgerillan som mobiliserades här en gång är på rull igen!

#3 - - O:

Protesterar!!!
Det är väl ändå inte DU som valt att få ALS!
Så klart att det är synd om dig. Valen du gjort är ju gjorda med en förhoppning om en någorlunda dräglig tillvaro.

#4 - - Helene:

Till Slemmet! Jag finner inte ord! Tappade fattningen helt. Det är en ond väld vi lever i men att enskilda människor kan vars så grymma och begå så grova övergrepp borde vara straffbart. Jag har en moster som sitter i stol, hon har berättat en del om kränkningar som hon möter i vardagen då hon är i beroendeställning. Men detta slår allt!!! Jag vill ändå önska dig, Harpasione och alla andra här inne en fin jul.
Styrkekramar till Er alla <3