Igår hände följande:

1
Jag gick och handlade.
När jag gick ut från Coop kom en obekant dam fram och säger, till assistenterna
 
Vad skönt att man kan komma ut!
 
Sedan vänder hon sig till mig, nära mitt ansikte, och säger igen, lite högre nu
 
Vad skönt att man kan komma ut!
 
Jag blir full i skratt, ler och höjer ögonbrynen till ett ja.
Då frågar hon assistenterna
 
Svarar hon?
 
Hon kan ju inte veta hur jag kommunicerar.
 
Assistenterna förklarar att jag säger ja, och så går vi hem.
 
Sånt här händer mig då och då.
Jag förstår. Allting.
Välmeningen.
Ändå blir jag förvånad och full i skratt varje gång.
Jag är ju jag som jag alltid har varit. Inuti.
Och det är klart att jag går ut. När jag vill gå ut, så gör jag det.
Vad trodde hon?
 
#1 - - Anonym:

Du kanske ska skriva ihop en liten broschyr att dela ut vid sådana tillfällen, med lite väl valda delar av din blogg och ditt sommarprat. Tror det skulle bli en välbehövlig tankeställare till okunniga människor. Det är korkat att dömma efter det yttre. Missionera mera❤️

Svar: Det kanske är en bra idé.
Harpasione

#2 - - O:

Den där lilla broschyren låter som en riktigt bra idé.

#3 - - Anonym:

Broschyr är bra men bara om den inte får personen som tagit kontakt att känna sig generad eller att skämmas. Det är ju trots allt i grunden mycket positivt med den där kontakten och engagemanget! Det är alldeles för många som inte vågar fråga eller ta kontakt.

Svar: Helt rätt, Håkan!
Harpasione

#4 - - Håkan:

Jäklar nu glömde jag att skrriva namn etc igen. Det var jag där om det positiva i att ta kontakt.

#5 - - Hillevi:

Ja, hon ville nog markera att hon tycker att assistenter som ser till att alla som vill får komma ut är ett minimum av rättighet! Himla positivt faktiskt. Och det man ju vilja säga lika mycket till assistenterna som till brukaren. Allra viktigast är ju att säga det till politikerna men dom är svårare att känna igen på gatan.

Svar: Ja, absolut.
Harpasione