Rrraaap!

Förslappad svaljmuskulatur
gör att jag rapar!
Under mitt tidigare medvetna liv har jag rapat två gånger:
en gång på Centralstationen i Västerås och en gång när jag pratade i telefon,
och det var absolut inga såna där fullödiga tonårsrapar utan mer bara en liten pysning från övre magmunnen.

"Jamen om du dricker en massa läsk då?", säger alltid folk och tittar misstroget på mig.

En gång svepte jag en hel sockerdricka, på en midsommarfest.
Sen kräktes jag.

I detta udda tillstånd har jag framlevt mina dagar.
Tills nu.
Med skräckblandad förtjusning har jag fått uppleva hur hela min munhåla fylls med sur gammal luft som varit nere bland magsafterna och vänt.
Och så har ni hållt på hela era liv!
Jag vet inte vad jag ska säga...