Lingonfeber
Vi plockade hinkvis.
Jag plockade lite.
Jag vinglar omkring på oländig skogsmark.
Känns som om en vindpust skulle kunna fälla mig.
Gick till minigolfbanan med sönerna istället.
Som mental tränare åt äldsta Sonen lyckades jag jättebra.
Han överträffade sig själv.
Försökte slå några slag själv också men det gick inte alls.
Kan inte heller:
Tvåla in högra armhålan. Fast jag har inte provat Ulla-Carins trick att ta ena knäet till hjälp...
Räcka ut handen när jag ska göra vänstersväng med cykeln.
Kan t.ex.:
Göra mig en macka, fast jag undviker ost som ska hyvlas och plockas ut och in i en påse eller tröga tuber att klämma på.
Ta på deodorant, om jag ligger ner på rygg.
Jag ser dig där i skogen. Det ser ut som att du njuter av att vara där. Trots blåsten och vinglandet. Skogslukten, lite höstigt och fränt börjar det bli. Gott luktar det. Man känner att snart kommer man att frysa om man inte klär på sig rätt kläder. Du är alltid så närvarande, inte så mycket i det som jag alltid är i; "om" det blir si eller så, "om" jag bara gjort sådär. Du är nu, och det är så härligt.
Jag köpte en ny muminmugg till min lilla samling nu på semestern. Snusmumriken som sitter och metar. När jag dricker ur den är du hos mig.