Är det jag som är hund här?

Nu är jag ensam hemma.
En ute i Europa, två på festival och en på tågäventyr.
Vem ska jag då betrakta?
Två assistenter som gör det jag säger?
Det blir för magert.

Man kan ju alltid betrakta tvn.
Klockan två fotboll och klockan åtta allsång.
Och så en sommarpratare klockan ett.

Men däremellan får jag väl rycka in lite som deltagare.
Som en nybliven pensionär som faktiskt var lite oumbärlig på sitt jobb.

Jag kanske ska gå ut och kissa på ett träd till exempel. När man har kateter är det ju så lockande att köra fram till ett träd, öppna påsen och släppa ut lite.
Och om jag kunde skulle jag utstöta en lättad suck.

Kanske det kanske...