Cellprovtagning del 2

1
Det gick alldeles utmärkt att sitta kvar i permobilen.
En plastbit och några tops, alltid något.
Bra barnmorska som kunde kommunicera med mig.
Återstår att se om jag har cellförändringar, och vad de gör med mig då.
 
Och så var det bio.
And Then we danced.
Snygg men tråkig film, tycker jag.
Bio är inget för mig helt enkelt.
Igår var det några kompisar med.
Men jag är ju inte ett dugg social.
Jag har inte utrymme för det.
Före filmen måste jag förbereda mig.
Hosta, Ögondroppar, tejpa höger öga, byta glasögon, Torka munnen osv.
Under filmen vill jag inte störa med att hosta, så då suger jag bara när det verkligen behövs.
Ögonen orkar egentligen inte en hel långfilm, så efter filmen är det väldigt svårt att skriva på datorn.
Till sist ska man stå ute i kylan och vänta på färdtjänst.
Kul att ha sett den i alla fall.
 

Cellprovtagning

1
Idag ska jag på Cellprovtagning.
Det har jag inte gjort sen jag blev förlamad.
Jag åker byxlös dit för att ha bästa förutsättningar att det ska gå att genomföra ingreppet.
Jag undrar om det finns en Lyft.
Annars får det bli i permobilen.
Sen ska jag på bio.
INTE på Filmstaden!
Jag ska rapportera hur det går.
 

Ont

1
Jag ska spela död över helgen.
Ont om assistenter.
Börjar undra om det är stabilare förhållanden i privata assistansbolag.
Är det Örebro kommun som inte klarar uppdraget,
eller är det jag som är en alltför svår kund?
Jag vet inte.
Jag får sitta hemma och göda bukfetman.
Ju mer bukfetma desto längre lever man med ALS.
Och desto längre tid ska jag skapa tio arbetstillfällen för 450 000 skattekronor i månaden, som tydligen ändå inte räcker till för att jag ska kunna leva ett normalt liv.
Men jag klagar inte.
Tvn och internet funkar och jag läser en bra bok.
Silvervägen.
 

Tänk

1
Jag behöver TÄNKA mycket,
för att hålla ihop mitt liv.
Både låta tankarna flöda och irra fritt,
och tänka strukturerat på lösningar på problem,
egna och andras.
Samhällets och världens problem halkar jag också in på.
Tänka tar tid.
Tid har jag
lika mycket som alla andra.
 
Jag har en hypotes.
Dagens telefoner stjäl tid från tänkandet som behövs för att människor ska må bra,
och därför är så många stressade och utbrända?
Tänk om.
 
När man inte har tänkt på länge,
så har det samlats så mycket problem att man knappt vågar tänka på det.
Om man tänker riktigt mycket och länge,
och dessutom kan dela tankarna med andra människor,
kan man göra revolution.

Live at heart

1
https://www.instagram.com/p/B2BRLcPIx-3
 
Jag har varit på Live at heart, en musikfestival i fyra dagar förra veckan.
Jag blev trött och ögonen blev utmattade, men det var det värt.
Nu har jag sovit och vilat i tre dagar, så nu är jag rehabiliterad.
Och rik på ny musik.
Levande musik kan man ha glädje av hur förlamad man än är.
 

RSS 2.0