Valborgstal

Halv åtta på bostadsområdets firande, uppläst av min granne Ragnar :

Förlåt alla dem som fryser när aprilsolen gått ner.

Inget är så kallt som kvällen efter den första vårvarma dagen.


När vi säger adjö till vinterns tunga täcke

tar vi också avsked av ett döljande dunkel,

snö som dämpar,

en mysig koja.


Våren kommer som en befrielse,

ett djupt andetag.


Men inte bara.


Aldrig känner jag mig så blek och naken

som när vårsolen första gången skiner så jackan bara måste av.


Aldrig fryser jag

som på kvällen då aprilsolen gått ner.


Grillen fram, marinad och potatissallad.

Njut!

Årets första glass på lunchrasten.

Njut!

Helt plötsligt dikeskanten gul av tussilago.

Sädesärlan vippar.

Njut!


Njut brasan, fyrverkerierna, 

sången, korven och ponnyhästarna.


Men förlåt dem som fryser när solen gått ner.


Förlåt dig själv om du fryser.


Vi måste ge varandra filtar.

Vi måste bjuda på potatissallad.

Vi måste ge varandra blommor.


Det värmer bäst med en annan människa.


Vår eller inte.

Det enda vi har är varandra.

#1 - - Otsi:

Å så fint och Å vad jag tycker om dig, du underbara kloka och välformulerade medmänniska. Må du få mycket potatissallad, filtar, blommor och människovärme detta år. Massor av vårkramar och pussar på pannan! :-)

#2 - - Gise:

Och jag som alltid fryser.

Nu är jag förlåten och befriad

Tack kloka du för ditt tal!

Vi har varandra. Gise

#3 - - Miriam:

Vilka fina ord. Jag sitter just och fryser inne när vårvärmen slår rekord ute; maken tror jag håller på att bli sjuk. Men det vill jag inte så jag vägrar så länge jag kan.



Kram till dig!

#4 - - Franck:

Tack! Så fint summerat! Ett vårtal om väsentligheter ät vi inte bortskämda med!



Varma kramar / Franck



Som också läste nästa dagsedel, och förstår att det gör ont och att det inom dig finns ett vårskrik - jag hör det tror jag och tackar ändå granne R för att ha gett dig röst! Jag hörde det vid brasan i Garphyttan, men då var det din röst.

#5 - - A:

Njut vårtal! Författat av en tvättäkta poet

#6 - - AnnaMaria:

Även jag vill tacka för det mycket fina vårtalet!

Jag är som sagt lättrörd ibland, men det är av godo anser jag.