Har gjort
Skuggan, värmen, lugnet
påminner om dagens första kopp kaffe på hotellet vid stranden. Fattas bara plask från poolen och ljudet av tärningar mot plastbord.
Jag kan inte åka tillbaka till Albanien nu.
Tur att jag har varit där.
Tur att jag kan minnas.
Jag har också hållit den där handen jag drömmer om att hålla igen.
Jag har hållit den så många gånger att jag minns precis hur min hand ligger i den, hur det känns under mina fingrar på ovansidan av handen.
Lent.
Tur att jag gjort det.
Tur att jag minns.
Jag minns vattnet runt hela kroppen när jag simmar.
Jag minns inte att det var kallt,
bara ljummet.
Ljummet när jag simmar.
Sol när jag stiger upp.
Minns jag.
Minnen!!!