Passar jag för mitt liv? Del 1

Jag tänker ofta på om jag passar bra eller dåligt för det liv jag lever.
En sak som passar väldigt bra är att jag får se på tv nästan hur mycket jag vill.
Jag älskar tablå tv.
Det är ju på utgående, så det var tur att jag blev förlamad i tid.
Snart finns inte möjligheten att råka få se ett överraskande bra program bara för att man har tvn på utan man måste alltid välja själv.
Hoppas att jag får dö före tablå tv.

Det som jag passar allra sämst för är nog att ha assistans.
Jag är urdålig på att visa tacksamhet och uppskattning, och dessutom är jag tråkig.
Jag kan inte vara kompis med assistenterna och jag delar inte med mig av mitt privatliv i särskilt stor utsträckning.
Assistansen har lärt mig enormt mycket om personlig integritet.
Framför allt om min egen integritet, men också om hur olika det kan vara.
Jag kan visa mig naken för kreti och pleti utan några problem.
Men jag blir oresonligt arg om någon lägger sig i, eller försöker hjälpa mig med , kommunikationen med min son.
Bara som exempel.
#1 - - Catarina i Rbg:

Det kan jag verkligen förstå!

#2 - - Anonym:

Jag håller med till fullo, i synnerhet kunskapskanalen och andra kanaler kommer med oväntade program. En månad på sjukhus med tuffa operationer kan få vem som helst att bli galen, men på NKS har de enorma tv apparater med inbyggt internet och olika radiokanaler, allt rakt framför sängen, det är nog en form av sömnmedel för jag somnar mest hela tiden för att orka med tempot i alla provtagningar. Utan port skulle det vara ett helvete men oftast kan jag halvsova mig igenom provtagningarna som sker dygnet runt. Jag har drabbats av dåligt morgonhumör, beter mig som värsta bitchen vid halv fem när man ska upp och vägas fast man knappt vet vad som är upp eller ned. Jag har blivit väldigt mån om min integritet, ställer upp på 99% men den onödiga procenten vägrar jag. Första dygnen hemma i helgen sov jag mig rakt igenom utom när det var medicindags. Jag få´r inte till min asih så det fungerar för mig, men jag får väl se det som en träning i jämkning. men min vän ännu en svår kris avvärjd, tack och lov! Har tackat nej till assistans, en kompis kommer och röjer lite nästa vecka. Har tänkt mycket på dig och hur du har det nu utanför semestertider, om allt flyter lite bättre. Heja tablåtv!!!!

EfA AfE

Svar: Skönt att du är tillbaka, inte minst här på bloggen. Assistansen funkar bra nu. Hoppas det varar!
Harpasione

#3 - - ida:

Tack för info om tablå TV. Jag fick googla det. Ja nu har jag avslöjat min o-kunskap men som tur är kan man alltid lära sig nå nytt.

#4 - - Pia:

Hm......
Jag vet hur jag skulle funka med assistans. Jag är nyfiken på alla människor, jag skulle få dem att berätta allt om sig. Sig, sina familjer, sina intressen, favoritböcker, maträtter, bostadsort, husdjur, politiskt, religiöst.....ALLT.
Och efter nån månad skulle jag vara utless på dem. Då vill jag ha nya människor att lära känna 😃

#5 - - Lotta:

Ja, jäklars du, där satt den- lyckan att överraskas av ett program
man inte valt att se men som råkade stå på och gå i
väntan på att livet fortsätter- TABLÅ TV eller linjärTV som vi även kallar det. Alltså vi som syntolkar - brukar säga så, linjär/tablåTv eller playTV. Å andra sidan kan man snubbla över bra serier/ program på Netflix bara för att den frontade bilden för programmet lockar. En juldag för många år sedan råkade jag ut för det där njutbara att få se något jag inte valt, som gett bestående intryck. Det var en datoranimerad spelfilm från Norge ”jakten på nyresteinen, av vibeke Idsoe. En liten pojke kliver in i sin morfars kropp för att undersöka varför han kvider och har ont. När han hamnar på tungan möter han smaklökarna. Tre kvinnor med lökformade hattar som sitter fast på tungan. Den söta med en vän röst, den salta med käck röst och den bittra med bitter röst förstås. Den sistnämnda tar en telefonlur och ringer till Hjärnkontoret ” jaha, min otur som vanligt att vara den som
måste ringa och meddela vad som är på väg, alltid ska det vara jag som måste ringa” Hela resan in i kroppen för att jaga rätt på njurstenen är fylld av sådana gestalter. Kroppen blir förkroppsligad - underbart. Jag har den på dvd och video men sånt kan man ju knappt spela upp längre för alla format byts ut. Vem har en videospelare aktiv hemma? ”Tetrapack, tablåTv, tabloidtidning, titta in om du har vägarna förbi” allt bara tar slut- sade den bittra smaklöken min mun!