The White buffalo och jag

Jag var på konsert i Stockholm i lördags.
700 svettiga kroppar i en källare på söder.
Min permobil skapar ett behagligt luftrum omkring mig.
Jag älskar att befinna mig i en tät folkmassa med dunket av levande musik.
Hela min kropp älskar det!
Jag behöver inte suga och hostmaskinen och ögondroppar alls lika ofta som hemma i min glest befolkade lägenhet.
Assistenterna var svettiga ändå. De måste hålla koll på att ingen råkar putta loss respiratorslangen. Och all utrustning måste de försvara och hålla reda på. Man får inte ta med sig ens en väska eller jacka in. Egentligen.
Men jag får.
Alla är väldigt hänsynsfulla när man har en slang i halsgropen.
Personalen flyttade oss lite fram och tillbaka, men till slut fick jag plats allra längst fram, liksom framför kravallstaketet, fast på kanten. Jag såg hela scenen.
En timme sent så kom de, buffeln med basist och trummis.
Två saliga timmar senare åkte vi hem...
#1 - - Anonym:

Jag är precis som du,älskar att gå på konserter eller musik evenemang där det är mycket folk. Upplever att jag är är ett med dem och att vi har mycket gemensamt och tillhör samma värld. Det ger mig energi flera dagar efter. Upplev det som du älskar så mycket du kan. Glad Valborg, Tina

Svar: Precis så känns det.
Harpasione

#2 - - Maggan:

Oj, från Maggan var det

#3 - - Zorro:

Jag minns en dröm jag hade för ett par år sen. Tror att jag i drömmen bodde i Hälsingland och gick till puben som låg i en timrad tjärdoftande stuga. Det var vinter och ett band skulle spela. Du dök upp och jag blev inte ett dugg förvånad. Bara lycklig!

Svar: sanndröm hoppas vi
Harpasione

#4 - - Jenny:

Lylliga dig