Det är inte alls synd om mig

1
Att det ska vara så jävla svårt allting. Jag ska faan vara inne resten av vintern.
Kallt och jävla isknölar överallt.
Trånga affärer där man inte kan röra sig med en permobil, och affärer där jag inte kommer in över huvud taget. Trappjävlar och ramper som inte funkar.
Och så en lång lång kö av gråhåriga att stå och frysa ihjäl i till utställningen som jag tänkte gå på.
Och alltid kostar det mig åttio kronor till färdtjänsten för att jag är så dum så jag tror att det skulle gå.
 
 
Utbrott på pressbyrån i väntan på den surt tidigarelagda färdtjänsten.
Men jag ska inte klaga.
 
 
#1 - - Anonym:

Förstår att du blir arg, jag tycker att du har ett otroligt tålamod ändå 🤗🌷🌷

#2 - - Maggan:

Vissa dagar är bara för jävliga. Bra att kunna skriva av sig då och tänka på att bättre dagar kommer. Så brukar jag tänka när det känns som motigast. Alltid en tröst

#3 - - Anonym:

Får lust att ringa arga samtal å dina vägnar till oframkomliga affärer och stelbenta färdtjänster. Hoppas våren kommer till dig snart!

#4 - - Pia :

Jag vet. Med vanlig rullstol. Jag skiter i att gå ut nu. Tar hissen ner i garaget, blir körd av mannen till jobbet. Ca 2 meter från bil till entrén. Fast det är tak över de två metrarna så det blir inte nån större mängd snö. Ska det handlas (vilket ytterst sällan händer) blir det Täby, Bromma blocks eller en del av Barkarby outlet som alla har parkeringsgarage med hiss direkt upp i affärerna. Vintern och snön är fin att se på, tänker inte vara i den. Jag har varit i vintern i 62 år, nu skiter jag i den!