Så ska du verkligen inte tänka! Du möjliggör dina assistenters jobb och du ger cheferna hjärngympa med planeringen. Du är inte en belastning, snarare en tillgång för alla oss som läser din blogg- vad skulle vi göra utan den? Kram
Jag håller helt med Irving😍hoppas du kommer över den känslan att vara en belastning. Vi kan alla bli sjuka och behöva samhällets hjälp o tjänster. Det är det som kallas ett humant o mänskligt samhälle. Och du är en enorm tillgång för oss alla, även för dina assistenter. Men jag kan också förstå den känslan att vara en belastning. Många äldre känner så och det är hemskt att behöva känna så. Kanske är det vi själva som sätter den stämpeln när inte logistiken funkar. Varm kram från Maggan
Även om det säkert kan vara en svår uopgift att lösa bemanningen, så är det ju ett jobb som någon har valt själv och får betalt för.
Du har varken valt eller får betalt för att göra det du måste göra för att överleva varje dag.
Jag lutar lite åt åsikten att du drar det tyngre lasset.
Men fy för att känna så! Hoppas verkligen det var en tillfällig svacka i humöret. Men jag tror mig förstå.