Jag? Semester?

Jag har skjutit prick på mammas baddräkt

med luftgevär från verandan.


Jag har badat, fiskat, dykt från bryggan,

plockat kantareller och blåbär.


Jag har paddlat över stilla yta

och vandrat i berg.


Eldat i vedspisen, huggit ved och hämtat vatten.


Var det verkligen jag?

Eller var det någon av de andra

liknande

som fanns runt omkring?


Kanske det.


Det var verkligen jag som sov i prinsessängen med myggnät över

som var utdragssängen under bäddsoffan

där man sjunker ner lite som i en hängmatta.

Mums.


Ingen jävla

hårdsäng

vårdsäng.


Kjell Höglund

"Rötterna blir starka när det blåser.

Luften blir friskare när åskan går. "


ur Genesarets sjö på skivan Tidens tecken.


Han sa en gång att han slutade skriva när han hade sagt det han ville säga.


Undrar när Tomas Ledin blir klar?


Lyssna på Kjell medan jag åker på semester.


Drar nu

Jag tar bilen nu

och sticker.


Från sjukdom, lyftar och assistenter.


Jag beställer stekt falukorv på en folktom vägkrog.

Spätta med remouladsås till efterrätt.

Skär omsorgsfullt med besticken.

Stoppar in stora tuggor.

Hör slammer från köket.


Sen bor jag på hotell.

Öl, smågodis och tv.


Måste bara vänta ut als-smittan där hemma

innan jag återvänder.

Ett dygn räcker nog.

Som löss ungefär.


När jag kommer hem är allt som vanligt.


Det är bara det att vi inte har någon bil.


Brevmall

Om det finns någon du har anledning att skicka ett sånt här brev till kan jag rekommendera att du gör det nu:


"Jag går och undrar, kände du dig mobbad eller ensam på grundskolan? Jag minns det som att jag inte alls kände dig och då blev din främsta egenskap att du var tjock/knäpp/udda /rödhårig.  Jag tror inte att jag gjorde något uttalat taskigt mot dig men jag har ändå en känsla av att jag deltog i ett slags förtigande av din person. Förstår du? Du kanske har en helt annan syn på saken?"


Det är alltid för sent.

Men det är mindre för sent idag än imorgon.


och ändå alldeles nyss

Längesen jag drack jäst hallonsaft

i mormors trädgård,

och fryst Kalle Anka -juice

på burk.


Längesen jag åt stekt torskrom, pölsa, frukostkorv, raketost, hasselbackspotatis, skogaholmslimpa, kalops och grå köttfärssås.


Längesen jag låg i våningssängen och betraktade Stig Lindbergs tyg Lustgården.


Gå i barndom.

Något för gamla och sjuka.


Hur är det egentligen?


Jag tycker inte om att höra talas om att jag skulle bli svagare.


Det är så

att för varje dag som går

blir jag

lite, lite starkare.


Hur skulle jag annars klara det här?


Mycket i tillvaron kan vara precis tvärt emot vad det synes vara.


En snåljåp kan vara världens mest generösa

som för att undvika ruin tvingats snåla.


Är ett grönskande träd grönt,

när det sugit upp alla ljusets färgnyanser,

utom just grönt,

som det kastar tillbaka i våra ögon?


Lever man ett bra liv eller ett dåligt liv

om man inte missar Allsång på Skansen

en enda gång på hela sommaren?


Det kan vara precis tvärtom.


Hos sväljdoktorn

Man sticker bara ner en filmkamera genom ena näsborren,

och filmar när man sväljer grönfärgad aprikoskräm i olika konsistenser.


Du kan se en grön pöl på bilden.

Den betyder att jag behöver svälja en gång till.


I den nedre triangeln ska det inte vara grönt.

Där ska bara luft in och ut.

Det lilla hålet är luftstrupen.


Grönt där betyder hosta.


Jag fick ganska bra betyg på både svälja och hosta rent.


Betyder fortsätta äta.

Små tuggor, långt in i munnen, väl mosat.


Sås.

Gott.


Och kom ihåg:

Mjölkprodukter är inte slembildande!


Socialstyrelsen har fel.


Önskemål


Jag är trött.

Jag är så trött

på en massa saker.


Men jag får inte tröttna.


Jag orkar inte ens komma ihåg vad jag skulle ha sagt om jag kunde prata.

Men varför ödsla kraft på det?

Det finns andra som pratar.


Om jag blir så trött så jag inte säger något

ska du komma ihåg

att jag vill vara med

följa med

vara intill

finnas i närheten

och vara i fred.


Om du ändå hör något slags ljud

skrattar jag nog.


Flugan


Varm natt.

Klibbigt.

Lakanet av.

Ååå skönt.


Då kommer flugan.


Först på benen.

Uppför och nedför.

Uthärdar.

Vad är den ute efter?

Kommer den att ge upp?


Nej den ger sig aldrig.


Ansiktet.

När den kryper från näsborrarna över läpparna in i mungipan

kvider jag.

Fast jag inte vill.

Mannen vacklar upp igen.

Utan glasögon.

Ser inte flugan

i mungipan.

Lakanet på.

Benen och armarna fredade.


Vid nästa attack biter jag ihop.

Jag kan stänga munnen så den blir flugtät,

men tänder sticker fram.

Flugan går på mina tänder.

Jag uthärdar.

Men jag kan inte somna samtidigt.

Det blir nästa utmaning.


RSS 2.0